Övervakningen på svenska arbetsplatser ökar. I en ny rapport visar fackförbundet Handels att nio av tio anställda i butik och på lager utsätts för bevakning på jobbet. Det handlar om allt ifrån kameror och GPS-bevakning till digital mätning av jobbprestation och drogtester.
Få arbetsgivare tycks följa gällande regler och de anställda har ofta inte koll på vad som händer med den insamlade informationen. Den snabba teknikutvecklingen driver enbart på processen.
Det är inte bara butiks- och lageranställda som övervakas under arbetsdagen. Hemarbetesnormen i kölvattnet av pandemin har lett till en boom av allsköns ”kreativa” sätt för chefer att hålla koll på sina anställda.
USA, där arbetsrätten är bland de svagaste i väst, går i bräschen för de mest integritetskränkande åtgärderna. Där kan chefen följa den anställdes prestation minut för minut, genom att följa tangentbordsanvändningen och datamusens rörelser i realtid.
I Sverige ligger vi – än så länge – en bit efter. Men trenden sipprar sakteligen in i allt fler samhällssektorer.
Få undersökningar har gjorts för att ta reda på omfattningen. En mätning från 2018 ger oss ändå en fingervisning. Konsultföretaget Gartner frågade 239 större företag huruvida de använder någon typ av “otraditionell mätteknik” för att hålla koll på sina anställda. Med detta menas textanalys i mejl och sociala medier, se hur de anställda använder sin jobbutrustning och insamling av biometriska data, som ansiktsdrag.
Det visade sig att hälften av företagen ägnade sig åt detta, en markant ökning från 2015 då siffran låg på 30 procent.
All övervakning är förstås inte negativ. Att exempelvis övervakningskameror sätts upp i brottsförebyggande syfte såg många tillfrågade Handelsmedlemmar som något positivt. En viss nivå av kontroll på arbetsplatser har dessutom alltid förekommit, som registrering av arbetstid. Men skillnaden mellan industritidens enkla stämpelklockor till GPS-bevakning i realtid är enorm.
Att tekniken överhuvudtaget används beror på de effektiviseringskrav som uppkommit till följd av vårt allt snabbare och serviceinriktade samhälle. Frågan är ifall fördelarna väger upp mot nackdelarna. Visst, när varenda mänsklig kraft maximeras under varenda minut kan resultatet på kort sikt uppfattas som bättre. Men är detta verkligen värt när vi vet att butiksbiträdet enbart ler mot oss för att hon vet att hon har en kamera riktad mot sig?
På längre sikt ökar risken för minskad tillit mellan chefer och anställda, brist på motivation och allra värst avhumanisering.
Därav behövs en översyn av integritetskränkande åtgärder på svenska arbetsplatser. Det torde såväl vänstern som högern kunna enas om.