Skolskjutningen i Örebro är den värsta masskjutningen i svensk historia. Allt talar för att den kommer att förändra svenska skolor för alltid.
För efter chocken, sorgen och förskräckelsen kommer frågorna. Varför? Hade det gått att förhindra?
Troligen dröjer det länge innan vi har alla svar. Om vi ens kan få det, när gärningsmannen är död.
Men en sak kan vi redan nu säga med säkerhet – det fruktansvärda dådet får nog allt från förskolor till högskolor att se över sin säkerhet. I Linköping säger kommunens säkerhetschef Anders Fernemark att de ska se vilka lärdomar som kan dras från händelsen.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) har också slagit fast att säkerheten på svenska skolor inte är tillräcklig. Mer behöver göras.
Samtidigt har mycket redan gjorts. De allra flesta skolor och förskolor har planer för hur de ska agera vid väpnat våld. Numera övas inte bara utrymning vid brand – som förr – utan även inrymning. Brandlarmsknapparna har kompletterats med panikknappar.
De senaste två regeringarna har även prioriterat ökad säkerheten på skolor. Förra året föreslog regeringens utredare att det ska bli obligatoriskt för skolor och förskolor att ha planer för att hantera allvarliga våldssituationer. Likaså ska den som driver en skola se till att obehöriga inte fritt kan ta sig in.
Riktningen är mot att säkerhetsarbetet ska bli ett helt nytt ansvarsområde för skolväsendet.
Praktiskt kommer det här att märkas. Överlag kommer skolorna bli mer slutna. Det är nog bara att glömma hur det var förr på mindre orter – där skolbiblioteket även kunde var öppet för lokalbefolkningen.
Hur långt kan det då gå? Det är inte osannolikt att vi inom ett par år ser högre staket runt en del skolor och väktare som kollar väskor och id-kort vid grinden. Kroppsvisitationer kan säkert också bli verklighet med tiden.
Samtidigt går det aldrig att skydda sig helt, särskilt inte då det ofta är elever eller tidigare elever som utför attacker mot skolor. Ensamma målinriktade galningar som känner lokalerna är svåra att stoppa även med det bästa skalskyddet.
Vi bör dock komma ihåg att skolattackerna är försvinnande få. Att gå över gatan är enormt farligt, jämfört med att gå till lektionen. Men den insikten lär knappast hindra utvecklingen mot högsäkerhetsskolor.
För när otryggheten sprider sig lär alltfler föräldrar och elever efterfråga skolor som prioriterar säkerheten. Den utvecklingen drivs även på av kriminella gängs rekrytering av barn såväl som återkommande incidenter med vapen på länets skolor. Och det vore konstigt om inte några skolor svarar på efterfrågan, för att få fler elever att söka sig till dem. I sammanhanget är det också relevant att väga in att barnantalet minskar framöver, vilket talar för en ökad konkurrens om elever i framtiden.
Vad kommer då det här innebära för skolorna? Troligen mer än vi kan ana. I värsta fall leder det ökade trygghetsarbetet till att skolor upplevs otryggare och att hotet om våld alltid finns där, i tanken. I bästa fall bli skolorna tryggare och lugnare, som en konsekvens av den ökade kollen på vad som kommer in i lokalerna och den minskade toleransen för våld i största allmänhet.
Säkerhetsarbetet lär alltså märkas alltmer på våra barns skolor framöver. Och efter den fruktansvärda masskjutningen i Örebro lär insatserna gå längre och snabbare än de annars skulle ha gjort.