Den berömde fysikprofessorn Stephen Hawking är i Stockholm och besöker KTH. Han har bland annat presenterat en ny teori om vad som händer i rymdens svarta hål.
Apropå mystiska försvinnanden, vad betalar du i skatt? Tror du att procentsatsen ligger på omkring dryga 30 procent? Ja, då tror du som genomsnittet. Allmänhetens uppfattning om vad en vanlig löntagare betalar i skatt är 34 procent, det visar en färsk undersökning från Svenskt Näringsliv. Rätt hade du om du gissade 52 procent. Så mycket av din samlade inkomst betalar du som löntagare i Sverige i skatt.
Sorgligt nog har underskattningen av skattetrycket ökat. Hela 94 procent av de svarande i undersökningen trodde att de betalar mindre i skatt än vad de faktiskt gör. Särskilt låg är kunskapen bland personer i åldern 15-29 år. Missuppfattningen grundas förmodligen, enligt rapporten, på vad som står i lönebeskedet. Det avslöjar inte de indirekta skatterna, såsom den stora arbetsgivaravgiften. Lägg därtill momsen på alla varor och tjänster vi konsumerar, för redan skattade pengar. Allt fler deklarerar numera via sms eller webb och bemödar sig inte ens med att läsa de förtryckta uppgifterna från Skatteverket. Bekvämt och smidigt, javisst. Men också demolerande för skattekunskapen.
Är det ett problem då? Det är väl bra att de flesta inte saknar sina pengar och skatt är ju viktigt för skolan, vården, vägar och sånt?
Ja, skatten är nödvändig för det välfärdssamhälle vi lever i. Men självfallet är det problematiskt att den genomsnittlige svensken tror att lejonparten av lönen hamnar på kontot, när så inte är fallet. Det innebär att de flesta inte har en korrekt bild och kan inte bilda sig en välgrundad uppfattning om skattetrycket ligger på en rimlig nivå. Och huruvida vi får ut skäligt mycket service för pengarna.
Naturligtvis är det en behaglig sits för politikerna, särskilt för dem som inte drar sig för att förorda höjda skatter. När finansminister Magdalena Andersson höjer bensinskatten är det lättare att svälja för pendlande löntagare, om de tror att de ”bara” betalar 34 procent i skatt. Om fler började granska vad de faktiskt sätter in på samhällskontot, skulle kanske fler börja opponera sig mot denna och andra skattehöjningar. Och kanske skulle fler börja bry sig om vad vi faktiskt får för våra skattekronor.
Svarta hål borde diskuteras på fler ställen än på KTH – offentliga budgetar är fulla av dem och där slukas mången skattekrona på de mest häpnadsväckande vis.