Socialdemokraterna har bytt talepunkter när de förklarar utvecklingen av skjutvapenvåld och gängkriminalitet i Sverige. Tidigare hette det att man inte såg det komma, utan hade varit naiva. Nu heter det att utvecklingen har kunnat ses i decennier och att framför allt Alliansregeringarna 2006-2014 är skyldiga till att det gått så långt.
Det finns faktiskt viss sanning i att Alliansen har en särskild skuld. M, KD, L och C tog inte tag i problemen när man hade chansen. Trots att man borde ha insett att något måste göras.
Grundproblematiken bakom dagens våldsvåg fanns redan 2006. Problemen med segregerade skolor och ökande ungdomskriminalitet var fullt synliga. Ändå låg invandringen under Göran Perssons sista mandatperiod på en då historiskt hög nivå med drygt 60 000 personer om året. Polistätheten var bland de lägsta i Europa och lagstiftning påfallande tandlös när det gällde påföljder för unga brottslingar och för vanliga brott som olaga vapeninnehav.
Alliansen hade ett mål om 20 000 poliser i landet. Det var egentligen ett lågt mål som fortfarande innebar att Sverige skulle vara bland de länder i Europa som hade minst antal poliser per capita. Dessutom hade befolkningen i Sverige ökat genom invandringen och per capita var 20 000 poliser ungefär lika många som vid mitten av 1980-talet.
Alliansen byggde visserligen ut antalet platser på polisutbildningen och nådde målet om 20 000 poliser men stoppade sedan rekryteringen. År 2012 var Sverige åter nere på under 20 000 poliser i landet. När Alliansen förlorade valet 2014 hade Sverige ungefär lika många poliser som 2006 men antalet utrikesfödda hade ökat från 1,1 till 1,6 miljoner. De nya medborgarna var ofta bosatta i områden där kriminaliteten var hög men den polisiära närvaron svag. Under Alliansens tid vid makten ökade skjutningarna med 20 procent och antalet skadade och dödade med 50 procent.
Våldet var alltså redan i en spiral där det blev vanligare men framförallt grövre.
Om Alliansen valt att bryta med Göran Persson-årens politik hade Sverige fortfarande haft problem med segregation och ungdomsbrottslighet, kanske på en nivå som Danmark. Istället öppnade man för en skenande utveckling som idag saknar motstycke i Europa. Att de rödgröna sedan varit minst lika handfallna ändrar inte detta faktum. Det är något som M, KD och L måste vara på det klara med om de vill framstå som trovärdiga i valrörelsen 2022.