Larmet går i den svenska skolan. Varför pluggar ingen längre tyska? Trots att Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner och en grundpelare i den europeiska ekonomin läser endast tre procent av gymnasieeleverna i årskurs två och tre språket.
Men kanske går det att vända utvecklingen. Och svaret på hur vi gör det tycks finnas lokalt. I Linköpings kommun har gymnasieeleverna möjlighet att läsa tyska i tre år och dessutom åka på utbyte till Tyskland. Det är ovanligt, för att inte säga unikt, i Sverige.
Jag begav mig till Katedralskolan för att träffa lärarna Elizabet Bate-Holmberg och Christer Hällkvist. Katedralskolan auktoriserar nämligen språkdiplomen Deutsches Sprachdiplom I och II (DSD). Diplomen utfärdas av det tyska utbildningsdepartementet i Berlin.
Grunden till diplomen är ett språkprov som rättas i Tyskland och DSD II ger behörighet att studera på tyska universitet. I Sverige ordnar 17 gymnasieskolor DSD I i årskurs 2 och tio skolor ordnar DSD II i årskurs 3.
Våren 2021 kom 26% av landets elever som klarat DSD II från Linköping. Katedralskolan har störst andel elever av alla skolor som deltar i proven samt flest elever som klarar dem.
Varför fungerar tyskan så bra här?
Elizabet: Bland annat har vi utbyte med den tyska staden Herborn. Det har vi haft i snart 50 år och det är ett av Sveriges äldsta utbytesprogram. Våra elever tillbringar en vecka i Tyskland och så kommer tyskarna hit en vecka. Eleverna kan då känna att de verkligen får använda språket.
Christer: Nu har vi elever vars föräldrar varit med på utbytet. Den starka traditionen har vuxit fram i generationer.
Elizabet: Sedan började vi med språkdiplomet för över tio år sedan. Det gav oss och eleverna ett mål att sträva mot och det tyckte vi gjorde vår undervisning bättre.
Tredjespråksundervisning tenderar alltför ofta att urarta i flum. I stället för grammatikträning och glosor får eleverna slötitta på film. Vad har lärarna gjort för att bibehålla kunskapsfokuset?
Christer: Vi har språkdiplomet att sikta mot. Vi har som devis att vi ska göra de svåraste sakerna först så att de hinner landa när det är dags för examination.
Elizabet: Det finns tyvärr en stor obehörighet bland lärare ute på grundskolorna i dag. Skillnaden på undervisningen är stor. En del elever har bra basfärdigheter och en del har bara suttit och kollat på tv. De sistnämnda kan ha ett A i betyg utan att kunna den mest basala grammatiken. Så det första året på gymnasiet ger vi dem en baskurs.
Använder ni er mycket av traditionella undervisningsmetoder?
Christer: I elevernas utvärderingar kan jag se att eleverna uppskattar de tydliga genomgångarna, oftast har de inte haft sådana tidigare.
Elizabet: En gång hade jag en lärarstudent med mig på lektionen. Jag använde mig då av en PowerPoint med roliga bilder. Men jag inledde ändå med en tavelgenomgång, där jag pratade och eleverna antecknade. Eftersom lärarstudenten var med frågade jag eleverna vilken genomgång de föredrog. De svarade att de föredrog den vanliga tavelgenomgången – eftersom den var roligare.
– Om man ska bli bra i fotboll är det ingen som ifrågasätter att man ska gå på träning, öva på att dribbla, stärka konditionen. Det är en självklarhet. Och håller man på med ett språk är det självklart att du måste träna på grammatiken.
När jag ställer knäckfrågan – varför ingen längre läser tyska och franska – tittar lärarna på varandra och suckar.
Christer: För tjugo år sedan kom soltrenden – nu finns det spanska och då kan man åka på solsemester. Det har hängt i. Sedan finns det en bild av att tyskan är bara grammatik och franskan är konstig och svår att uttala. Alltså blir det spanska kvar, som fått ryktet om sig att vara enkelt. Men där är det så mycket med verb, som ingen vet om förrän de sitter fast i det.
Lärarna är måna om att visa att det lönar sig att slita.
Elizabet: Ett nytt språk är en helt ny värld. Christer och jag är väldigt entusiastiska vad gäller Tyskland och vi försöker förmedla den världen till våra elever. Att de ska känna att ”det är min grej, jag vill läsa Der Spiegel, jag vill åka till Tyskland”. Vi vill förmedla hur coolt det är med tyska!
Dessutom menar hon att näringslivet borde vara tydligare med att det är tyska de efterfrågar.
– Tyskarna säljer på engelska men köper på tyska. Det här är väldigt viktigt för vår industri.
Christer fyller i.
– Det handlar inte bara om språket, utan om att förstå och respektera den andra kulturen. Det är det man gör när man talar den andres språk. Så ja, jag tycker att det är läskigt att vi är så dåliga på tyska i Sverige.