Linköping och Norrköping har sålts in som den fjärde storstadsregionen. Den beskrivningen är träffande. Städerna håller sakteliga på att bli en sammanhängande arbets- och bostadsmarknad.
Dagligen pendlar 5 600 personer från Norrköping till Linköping. I omvänd riktning, från Linköping till Norrköping, pendlar 3 200 personer.
Att allt fler väljer att bo i den ena kommunen och jobba i den andra är inte så konstigt. Över tid har det blivit enklare, billigare och bekvämare att pendla mellan städerna. I dag tar det ungefär lika lång tid att åka Östgötapendeln mellan Norrköping och Linköping som att ta bussen från Linköping till Ljungsbro.
Arbetstillfällena och tillväxten framstår dock inte som jämnt fördelad mellan kommunerna. Linköping är motorn. Och det här märks när tusentals fler pendlar från Norrköping till Linköping, än omvänt.
Men är det något Norrköping har så är det fina boendemiljöer, i allt från sekelskifteshus i staden till sjönära lägen. Norrköpings kommun har under senare år också bedrivit en expansiv bostadspolitik. Målet har varit att det ska byggas 15 000 bostäder fram till 2035 för att kunna välkomna tusentalet nya invånare årligen.
Den som går i Norrköping märker också att staden har ändrats. Där det tidigare var öppna parkeringsplatser reser sig nu höga hus. Ett stenkast från centralstationen, vid Motala ström, formas den helt nya stadsdelen Inre hamnen.
Befolkningstillväxten har dock kommit av sig i Norrköping. År 2023 räknades inte befolkningsökningen i tusental – eller ens hundratal. Antalet invånare ökade med 43.
Enligt Norrköpings kommun uppdaterade prognoser förblir befolkningstillväxten svag. År 2033 förväntas invånarantalet uppgå till 147 900.
De nya siffrorna är katastrofala för Norrköping som tidigare har räknat med 175 000 invånare 2035.
Vad händer då med alla bostäder som håller på att planeras, byggas och färdigställas i Norrköping om befolkningstillväxten avstannat? Riskerar det bli en återupprepning av situationen efter 90-talskrisen, då det byggts för mycket i Norrköping? Den gången ledde det till att det revs 682 lägenheter mellan 1998 och 2002.
En skillnad mot 90-talet är dock att Linköping och Norrköping har integrerats mer. En annan betydande skillnaden är att många av de bostäder som nu har byggts framstår ligga mer centralt och ha högre standard. Det här innebär att det är som upplagt för köpare som kan pendla till ett jobb i Linköping.
Ett överutbud av bostäder i Norrköping kan pressa ner hyror och priser till en nivå där det blir attraktivt för många som jobbar i Linköping att välja Norrköping som bostadsort. Särskilt stadsdelen Inre hamnen framstår som perfekt för den som jobbar i Linköping, och som även vill hålla dörren öppen för att kunna ta jobb i Stockholm dit mängder med tåg från Norrköping går.
En sådan utveckling skulle dock slå mot Linköpings kommun, som å sin sida förväntar sig en årlig befolkningsökning om 1 340 personer det närmaste decenniet. Det är också den här befolkningsprognosen som ligger till grund för beräkningen av framtida skatteintäkter och bostadsbyggande i Linköping.
Vad som sker i Norrköping kan påverka Linköpings framtidsplaner mer än någonsin tidigare. När det skakar i en del av den fjärde storstadsregionen märks det i hela regionen.