Linköpings kommun växer och centrumet har storstadsambitioner. Det är utmärkt. Bostadsbristen är dock påtaglig samtidigt som stadskärnan utarmas på liv och rörelse när möjligheterna till handel stryps. Främst på grund av att politiker ofta betraktar bilen som ett skadedjur som bör fördrivas. Istället växer galleriaområdena utanför staden, dit folk söker sig i sina bilar som de lastar fulla. Kvar i stan blir fotgängarna och möjligen cyklisterna - och ledsna affärsidkare. Linköping är inte ensamt om den här problembilden.
Därför är kommunens planer för parkeringshuset Akilles ett steg i rätt riktning. P-huset längst upp på Storgatan ska få två våningar till och antalet p-platser öka till omkring 700 stycken. Tillkommer gör också en hög, smal kontorsbyggnad. Parkeringsmöjligheterna i nya Akilles ska ersätta dem som försvinner då Stångåstaden bygger 200 bostäder i kvarteret Eddan.
Frid och fröjd. Ja, om inte Statens fastighetsverk, SFV, ville ha ett ord med i leken. Ett ord är förresten en underdrift. Överklagandet till Länsstyrelsen är på åtta sidor, plus bilagor, och fullständigt massakrerar linköpingpolitikernas detaljplan. Allt är fel, enligt SFV. Storleken, placeringen, påverkan på stadsbilden, den ökade trafikmängden, de ökade bullernivåerna och högre halter av luftföroreningar som ”påtagligt skadar kulturmiljön i området”. Men framför allt handlar det om att parkerings- och kontorshuset från en viss vinkel kommer att dölja och höjdmässigt överträffa domkyrkan, Linköpings slott samt Landsstatshuset – samtliga byggnader i SFV:s förvaltning. Staten ser, så att säga, om sitt eget hus. En privatperson har också överklagat detaljplanen för Akilles.
Att staten överklagar en välbehövlig byggnation för att den skymmer utsikten är uppseendeväckande. Formuleringar som att det skulle innebära ett "allvarligt intrång i den statliga byggnadsminnets Linköpings slotts värde", är inget annat än hutlösa. Att bygga på höjden är inte bara häftigt och tillför storstadskänsla, det är också ekonomiskt och miljövänligt. Mindre mark tas i anspråk som ger mer utrymme för grönområden och annat, dessutom krävs mindre energi för att värma upp kontorshuset när det är byggt på höjden. Fler bilar som kan parkeras centralt är positivt för stadskärnans utveckling. Och viktigast; alltsammans är en angelägenhet för kommunpolitikerna och deras väljare – inte statliga tjänstemän.
Muharrem Demirok (C), som var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden under tiden det mesta av detaljplanen utarbetades, har med rätta gått i taket över SFV:s agerande. Numera sitter Elias Aguirre (S) på hans post och Kristina Edlund (S) är kommunstyrelseordförande. Vad blir deras reaktion på statens intervention i denna viktiga kommunala angelägenhet?