”Det är viktigt att vi underlättar för de kommuner där man har intressant citynära mark som i dag binds upp av flygplatser och där man från kommunalt håll aviserat att man kan vara intresserad av att börja bostadsplanera i stället. Det är en väldigt viktig nyckel till hur städerna får möjlighet till bättre markutnyttjande.” Förkunnandet är miljöminister Åsa Romsons (MP) som förutom Bromma flygplats nämnde Uppsala, Jönköping och Linköping som kommuner vars flygplatser skulle kunna aktualiseras för bostadsbyggande. Regeringspartierna har kommit överens om att tillsätta en förhandlare för ändamålet. Ansvaret för de eventuella projekten runt om i landet hamnar på en annan miljöpartists bord, bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.
Blivande kommunalråd Lena Micko (S) bet ifrån med att ”regeringen har inget att göra med vår flygplats över huvud taget. Vi äger frågan tillsammans med Saab” (Corren 11/10). Redan i valrörelsen menade dock Nils Hillerbrand (MP), kommande kommunalrådskollega med Micko, att inklämd mellan två flygplatser hämmas staden från att växa. Men det är knappast någon hemlighet att MP inte är särskilt förtjust i flygplatser, stadsnära som utlokaliserade. Ska de ändå existera anser Hillerbrand att de ska bära sig själva på marknadsmässiga villkor (Corren 5/9), en synpunkt man kan sympatisera med. Linköpings flygplats kostar kommunen 34 miljoner kronor i år, pengar som hade kunnat gå till annat.
Å andra sidan är infrastruktur en av de viktigaste offentliga investeringarna. Kommunikationsmöjligheter är centrala när såväl företag som privatpersoner ska slå ner bopålar i ny mark. Linköping har sannolikt fått en hel del tillbaka ekonomiskt på sin flygplats. Därtill slog flyghuvudstadens liksom grannkommunen Norrköpings flygplats resenärsrekord redan i oktober. Vad MP än tycker är flyget en framtidstransport. Yta att bygga bostäder på finns ändå. Sverige är inte ett utmärkande tätbefolkat land – ett starkt skäl för att behålla våra flygplatser.