Linköpings kris – för få skaffar barn

Det kommande århundradet bör bli barnets.

Kommunfullmäktige samlades i tisdags i Linköpings stadshus. Då lyftes den oroande demografiska utvecklingen.

Kommunfullmäktige samlades i tisdags i Linköpings stadshus. Då lyftes den oroande demografiska utvecklingen.

Foto: Jasmine Hübinette

Ledare2024-04-24 07:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Vi har en kris i befolkningsfrågan i Linköping. Det säger Lars Vikinge (C), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.

Det som oroar honom är att allt färre barn kommer till världen. Under 2023 var antalet födda barn per kvinna i Sverige det lägsta någonsin. Och i början av året har nedgången fortsatt, enligt SCB.

De minskande barnkullarna påverkar kommunernas verksamheter. När barnen blir färre i förskolor och skolor minskar i det kortare perspektivet behovet av lokaler och personal. I det längre perspektivet växer allt färre upp som kan ta hand om och försörja allt fler äldre.

Det som hägrar om trenden håller i sig är stora förändringar. Pensioner, fastighetspriser och äldreomsorg kan påverkas kraftigt av om befolkningen långsiktigt minskar.

I ett försök att inskärpa allvaret har Sveriges kommuner och regioner, SKR, uppmanat kommunerna att hålla noggrann koll på utvecklingen. Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom, skrev tidigare i år att kommunerna måste vara beredda att se över allt från investeringsplaner till prognoser för framtida skatteintäkter.

I Linköping märks redan effekterna av den demografiska utvecklingen. Lars Vikinge efterlyste på tisdagens fullmäktigemöte en strategi för att stärka föräldraklimatet i kommunen:

"Det vi gör i dag är att lägga ned skolor och verksamheter. Vi är reaktiva men vi måste bli mer proaktiva. På samma sätt som vi behöver jobba med ett bra näringslivsklimat måste vi forma en strategi för ett gott föräldraklimat så att folk vill ha barn i Linköping."

Är det då politikernas uppgift att försöka styra barnafödandet? Knappast. Kommunpolitikerna bör hålla sig borta från sängkammaren.

Samtidigt är det definitivt kommunens uppgift att erbjuda attraktiva förskolor, skolor och andra kärnverksamheter som gör att fler vill skaffa barn i Linköping. Så till viss nivå är det ändå en fråga att lyfta i stadshusets talarstol.

På fullmäktigemötet lade Lars Vikinge också fram de fyra främsta anledningarna till ett en del väljer ett barnfritt liv, enligt en undersökning som kommunen har fått på bordet. Dessa är:

  1. Livsstil. Det kan handla om viljan att prioritera en friare livsstil utan barn, där man kan lägga mer tid på andra intressen.
  2. Ekonomi. Det kan vara att man inte anser sig ha råd eller tycker att det skulle skada karriären att skaffa barn.
  3. Osäkerhet i omvärlden. Klimatkris och försämrat säkerhetspolitiskt läge gör att man inte vill sätta barn till världen.
  4. Psykisk och fysisk ohälsa. Att man mår så dåligt att man inte vill ha barn.

Dessa olika förklaringar lär vi se och höra mer om. För om inte trenden vänder och det börjar födas fler barn lär den demografiska utvecklingen bli en allt viktigare politisk fråga, som i synnerhet förändrar förutsättningen för kommunerna i landet.

Det kommande århundradet bör bli barnets. Alternativet är fortsatt kris i befolkningsfrågan i Linköping.