Vem som Àger gÄrdarna i ett omrÄde pÄverkar livsvilkoren för hela bygden.
Fredrik Daveby utreder pÄ uppdrag av regeringen reglerna som styr hur och vem som fÄr köpa mark i Sverige.
Den hĂ€r statliga utredningen Ă€r â trots att den inte har gjort mycket vĂ€sen av sig â en av de viktigaste under mandatperioden. SkĂ€let? Att det spelar roll vem som Ă€ger jorden och skogen i en bygd.
Ett skogsbolag Ă€gt av en saudisk oljefond eller hollĂ€ndsk pensionsfond bryr sig knappast om hur skogen ser ut eller om artrika hagar betas. Inte heller gör det nĂ„gon skillnad för det ansiktslösa Ă€gandet ifall lanthandeln överlever eller hur mĂ€nniskorna i grannskapet mĂ„r. Ăgare som bebor och brukar en gĂ„rd vĂ€rderar dĂ€remot levande lokalsamhĂ€llen och vackra landskap.
Det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ anledningen till att jordförvĂ€rvslagen finns â för att fĂ„ mĂ€nniskor att bo och verka i glesbygd. Och för att enskilt och spritt Ă€gande bygger goda samhĂ€llen.
MÄlet om att skapa en grogrund för levande lokalsamhÀllet i hela landet uppnÄs pÄ tvÄ sÀtt. Dels genom att jordförvÀrvslagen hindrar och försvÄrar för aktiebolag och andra juridiska personer att köpa pÄ sig mer mark. Dels genom att gÄrdar dÀr det bedrivs jord- och skogsbruk i glesbygd i första hand ska sÀljas till mÀnniskor som vill bo pÄ fastigheten och fortsÀtta att bruka den.
Förra Äret varnade dock landets alla lÀnsstyrelser för att lagen inte kan upprÀtthÄllas. Risken Àr att alltmer mark tas över av bolag, tvÀrtemot emot riksdagens vilja.
Vad Àr det dÄ som gör att lagen inte kan upprÀtthÄllas? I huvudsak mÀrks tvÄ trender. Dels verkar allt fler markÀgare intresserade av att utnyttja ett gammalt sÀtt att kringgÄ lagen. Det handlar om att testamentera gÄrdar till aktiebolag, som arvingarna i sin tur har aktier i. Dels verkar det finnas mÄnga förmögenhetsrÄdgivare och investerare som letar febrilt efter nya sÀtt att runda lagen. Ett sÄdant upplÀgg satte ocksÄ riksdagen stopp för förra Äret.
Varför ser vi dÄ den hÀr utvecklingen nu? Enligt Fredrik Daveby behöver vi gÄ tillbaka 15 Är i tiden för att förstÄ.
â Efter förra finanskrisen började mĂ„nga kapitalplacerare att titta pĂ„ vad som gĂ„r att investera i och som inte tappar i vĂ€rde vid en kris. DĂ„ identifierades alternativa placeringar, bland annat infrastruktur, jordbruks- och skogsmark. Och dĂ€r började det. DĂ€refter har allt fler valt att diversifiera sina portföljer. Till och med vĂ„ra svenska AP-fonder har köpt jordbruksmark pĂ„ andra sidan klotet. SĂ„ du behöver inte frĂ„ga mig vad som hĂ€nder om det blir en marknad för en bolagsmark, för det har vi svar pĂ„ internationellt.
Det som i stort har hindrat motsvarande utveckling i Sverige, dÀr utlÀndska fonder lÀgger under sig omrÄden stora som kommuner, Àr jordförvÀrvslagen. Visserligen finns det redan betydande arealer Àgda av bolag och andra institutioner Àven i Sverige. Men dessa kontrolleras för det mesta av Svenska kyrkan, staten och de gamla skogsbolagen med stabila svenska Àgare.
SĂ„ den bolagsĂ€gda mark som nĂ„r fastighetsmarknaden Ă€r försvinnande liten. Och nĂ€r lĂ„gt utbud har sammanfallit med hög efterfrĂ„gan frĂ„n investerare har priserna pĂ„ bolagsmark i Sverige skjutit i höjden. Det hĂ€r har lett till att det numera gĂ„r att fĂ„ omkring 30 procent mer betalt för skogsmarken om den gĂ„r att köpa i ett aktiebolag â och ett Ă€n hĂ„rdare tryck pĂ„ att kringgĂ„ lagen.
Fredrik Daveby, regeringens sÀrskilda utredare av jordförvÀrvslagen.
Det Àr ocksÄ hÀr Fredrik Davebys utredning tar vid. JordförvÀrvslagen behöver ses över nÀr tiderna har Àndrats.
Agronomen Fredrik Daveby framstÄr ocksÄ som vÀl rustad för uppgiften. Med ett par vd-poster i bagaget förstÄr han den affÀrsmÀssiga logiken bakom markaffÀrer. Men han vet Àven vad det vill sÀga att bo och verka pÄ landet. Mellan à tvidaberg, VÀstervik och Valdemarsvik driver han lantbruk. GÄrden har gÄtt i arv i snart 13 generationer.
Jag har börjat se jordförvÀrvslagen i allt, sÀger han och smÄskrattar.
â NĂ€r jag hör pĂ„ nyheterna att det Ă€r intressant för kriminella att smuggla droger till Sverige, eftersom vi har en stor obefolkad skĂ€rgĂ„rd som Ă€r svĂ„r att bevaka, till och med dĂ„ ser jag jordförvĂ€rvslagen.
Sedan blir han allvarlig och förklarar hur han tÀnker.
â Om vi inte har fastboende i skĂ€rgĂ„rden har vi en mycket större sĂ„rbarhet kopplad till skydd av grĂ€nserna. DĂ„ Ă€r det fĂ„ ögon och öron. Och ju fler fastigheter i skĂ€rgĂ„rden som sĂ€ljs till mĂ€nniskor som inte vill bo dĂ€r fast desto mer avfolkat och sĂ„rbart blir det. Som utredare Ă€r jag skyldig att uppmĂ€rksamma den problematiken och andra.
HÀr kommer Fredrik Daveby in pÄ en annan sida av jordförvÀrvslagen, som nog fÄ i Sverige ser. Att den Àven Àr försvarspolitik.
I Norge Àr det hÀr perspektivet mer levande. Landets strikta reglering av jordÀgandet tillsammans med en generös jordbrukspolitik anses inte bara skapa en decentraliserad och spridd produktion av mat, vilket Àr basen i totalförsvaret. Dessutom gör den att det finns fler ögon och öron vid kris eller krig. Och för en fiende Àr det svÄrare att rycka fram genom befolkade omrÄden Àn stora glest befolkade vidder.
I Sverige har visserligen avfolkningen pÄ landsbygderna gÄtt lÀngre Àn i Norge. Men utan jordförvÀrvslagen hade befolkningen i mÄnga bygder troligen minskat Àn mer. För det lagen gör Àr att hÄlla borta en del köpare som Àr dÄlig för en levande landsbygd.
Den hĂ€r principen bör ocksĂ„ vĂ€rnas framöver â att mĂ€nniskor med drömmar och idĂ©er ska ha fĂ„ köpa gĂ„rdar, snarare Ă€n pensionsfonder pĂ„ jakt efter alternativa investeringar. Den principen gör Sverige mer levande, vackrare och sĂ€krare.