I torsdags förra veckan kostade östgötarnas el 8 kronor per kilowattimme, när prisområde 3 rusade högst i Sverige och lika högt som vid förrförra vinterns elkris.
En redig dusch gick lös på 30–40 spänn, och torktumlaren ska vi inte tala om. Lokala företag blödde.
Framåt lördagen föll priset med 99,7 procent (!) till tre öre, och på måndagen blev elen gratis. Se där.
När elchocken hade visat systemets trasighet började bråket om vems fel det är. En vanlig story är att skylla på EU och Tyskland, ungefär så här.
EU:s inre elmarknad tvingar medlemsstaterna att exportera till högstbjudande, men kräver inte att länderna producerar el på en vettig nivå.
När tyskarna fick miljöfnatt, skrotade sin fullt fungerande kärnkraft och ersatte den med vindsnurror blev deras energisystem väldigt svajigt. De hoppades jämna ut det med gas från Putin, vilket gick så där.
Men tysktrasslet stannar inte i Tyskland. De säljer el till oss när vinden viner, och köper vår el när det mojnar. Vintern 22–23 blev vi varse hur de vilda tyskpriserna slog in i södra Sverige genom EU:s elmarknad.
Och den här vintern lär bli värre, eftersom Sverige nyligen infört EU:s flödesbaserade kapacitetsberäkning – ett nytt sätt att räkna ut hur mycket el nätet klarar att överföra. I praktiken innebär det att tyskarna tillåts sluka ännu mer av östgötarnas el.
”Fast den nya modellen innebär ju också att östgötarna får köpa mer vattenkraft från Norrland”, invänder Arvid Hallén. ”Kanske hade chocken varit värre med den klumpiga beräkningen vi hade tidigare.”
Han jobbar på den konservativa tankesmedjan Oikos och köper inte alls förklaringen som bygger på tyska felsteg, trots att många till höger gillar den och vill ’klippa kablarna’ mot Tyskland.
”Visst, det var dumt av tyskarna att förtidsavveckla kärnkraften och försöka ersätta den med vindkraft”, erkänner han. ”Men jag kan komma på ett annat land som gjort samma fel. Sverige har nu mer vindkraft per capita än Tyskland.”
EU:s sammankopplade elmarknad vill han inte heller skylla på. ”En större elmarknad är en bättre elmarknad. Annars kunde vi alla ha varsitt kraftverk hemma i trädgården för att undvika att grannen budar upp priset. Det vore ganska ineffektivt.”
Och prischocker lär fortsätta plåga östgötska hushåll. ”Om man bygger en extremt väderberoende elproduktion får man extremt väderberoende elpriser”, poängterar Hallén. ”Så enkelt är det.”
Och det är därför frågan upprör, tror han. ”När elpriserna svänger våldsamt blir vanligt folk påminda om att vänsterblocket avvecklade kärnkraften. Väljarna blir vansinniga, med rätta.”