Om mindre än två veckor går Frankrike till val, och mot president Emmanuel Macron står åter förra valets huvudmotståndare, Marine Le Pen. Till skillnad från förra valet, där Macron vann en jordskredsseger med över 30 procentenheters marginal, är det nu mycket jämnt. Men varför?
I de senaste mätningarna har Macrons ledning minskat, och han leder nu med cirka fem procentenheter i en duell mellan honom och Le Pen, rapporterar France 24 (29/3). Det innebär att ett maktskifte är ett realistiskt utfall, och att EU behöver förbereda sig inför detta. Men vad ett Le Penskt presidentskap faktiskt skulle innebära för landet är svårt att förutse.
Hon har varit uttalad EU-motståndare och förespråkat ett utträde ur unionen, men har efter valet 2017 ändrat sig och talar numera i mer försiktiga termer. Hennes valkampanj har inte heller fokuserat särskilt på invandring eller islam, utan främst ekonomi. Hon talar exempelvis om låginkomsttagares förhållanden, om inflationen och särskilt om bränslepriserna som skjutit i höjden efter att kriget bröt ut. Det har varit en ständigt svag punkt för Macron, som redan 2018 fick se Paris i lågor när gula västarnas protester bröt ut.
Frågan är också hur en president Le Pen skulle påverka kriget i Ukraina. Hon har tidigare anklagats för att vara Rysslandsvänlig, även om hon har fördömt invasionen. Mycket talar ändå för att EU:s handelskrig med Ryssland skulle försvagas, och kanske även att sanktionerna hävs.
Med alla dessa frågor är det naturligt att undra vad som eventuellt väntar vid ett maktskifte. Är det 2017:s radikala Le Pen, eller är det 2022:s försiktiga Le Pen? Kommer hon ta landet ur EU och blidka Putin, eller kommer hon driva en mildare linje?
Med sådan osäkerhet kring Marine Le Pen kanske det inte är en fråga om hennes seger, utan snarare Macrons förlust. Det är en signal att vilka åtstramningar och försämringar som helst inte kommer accepteras och ett krav på att dessa interna kriser måste lösas innan vi blickar fullt mot omvärlden. Det är trots allt lättare att fortsätta hålla solidaritet med Ukraina om inte den egna ekonomin samtidigt brakar samman.
Le Pens popularitet i valet var fram tills nyligen lågt, med utmaningar att behålla sin position som Macrons huvudmotståndare. Efter Rysslands invasion, och de stora ekonomiska utmaningar som följt, vände det sedan snabbt till hennes fördel. Det tåls att tänka på även här i Sverige, som också känner av prishöjningarna och till stor del även inflationen. Vi går ju trots allt till val i september.
Alex Vårstrand är ledarskribent vid Svenska nyhetsbyrån.