Flera företag, främst inom affärsnäringen, har slutat använda kontanter eller uppmanar sina kunder att inte använda dem för att minska risken att sprida coronaviruset. Trots att det inte finns något som tyder på att viruset sprids via sedlar eller mynt. Något som både Folkhälsomyndigheten och Riksbanken har informerat om.
Denna obefogade virusrädsla spär på en redan långtgående utveckling mot ett kontantlöst samhälle. Användningen av kontanter har rasat sedan nya digitala betalmedel blivit tillgängliga. Enligt en Riksbanksrapport från förra året (7/11) genomfördes bara tretton procent av alla betalningar år 2018 med kontanter. I takt med det har allt fler butiker och banker slutat ta emot sedlar och mynt. Senast 10 juli lade Nordea ned kontanthanteringen på de två sista kontor som ännu hade det.
Förlusten av kontanter som betalningsmedel är ett problem då det är fortfarande många människor, i synnerhet äldre, som inte kan eller vill övergå till digitala betalningar. De måste också kunna handla med sina pengar. Sedlar och mynt är legitima betalningsmedel och ska därför kunna användas.
Dessutom är det en beredskapsrisk om hela samhället är för beroende av kontanter. Vid störningar av elnätet eller internet blir transaktioner omöjliga att genomföra. Sådana störningar kan uppstå som olyckshändelser eller i värsta fall på uppdrag av främmande makt. Då måste människor fortfarande kunna ha kontanter som ett användbart alternativ. En överväldigande majoritet av befolkningen vill också att så ska vara fallet.
Ingves och Skingsley uppmanar riksdagen att införa krav på butiker och andra samhällsviktiga sektorer att ta emot kontanter som betalningsmedel. Förslaget är en uppföljning av ett nyligen infört krav på att större banker måste erbjuda vissa kontanttjänster. En sådan reglering vore dock fel väg att gå.
Det är långt ifrån säkert att det skulle ha avsedd effekt. Fallet Nordea illustrerar detta eftersom banken kunde stänga ned sin kontorsbaserade kontanthantering trots de nya reglerna. Dessutom är det mycket dyrt med kontanthantering, vilket ju är skälet till att många företag har slutat ta emot dem. Ett lagkrav skulle därför slå hårt mot många företag, i synnerhet mindre butiker.
Att det blir allt svårare att sätta in, hämta ut och betala med kontanter är ett övergripande samhällsproblem som behöver lösas. Men den lösningen är inte tvingande krav på enskilda butiker. Under coronapandemin är det dock butikernas ansvar att inte hindra människor från att betala, med felaktig rädsla för smittspridning som ursäkt.
Låt inte corona ta kål på kontanterna
Utfasningen av kontanter accelererar då många butiker stoppar kontantbetalning på grund av rädsla för smittspridning. Den rådande coronapandemin riskerar att bli dödsstöten för kontantbetalningar i Sverige. Det varnar riksbankschefen Stefan Ingves och förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley för i en debattartikel i Aftonbladet (12/7).
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.