LĂ€mna friskolorna i fred, Magdalena Andersson

Magdalena Andersson tweetar ”vi ska ta tillbaka kontrollen!”. Önskan om kontroll borde gĂ€lla landets eskalerande brottslighet, men fienden Ă€r istĂ€llet alla lĂ€rare som vill driva verksamhet efter eget huvud och de elever som vill vĂ€lja skola sjĂ€lva.

Ledare2021-11-09 05:00
Detta Àr en ledare. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

 S gĂ„r nu ut hĂ„rt och menar att det Ă€r inslagen av marknadskrafter i vĂ€lfĂ€rden som orsakat ett misslyckande för svensk skola. Linjen Ă€r att marknaden, det vill sĂ€ga mĂ€nniskor som sjĂ€lva vill bedriva verksamhet efter professionellt kunnande, ska upphöra i offentlig sektor. 

Att dessa marknadskrafter orsakar den svenska skolans förfall Àr dock lÄngsökt. Ett bÀrande argument hos S Àr att marknaden skapar överdrivet fokus pÄ kontroll, utvÀrdering och dokumentation. IstÀllet ska kommunpolitiker vara allenarÄdande driftingenjörer under en inte sÄ explicit beskriven regelstyrning. Tillit, inte pinnar. Det Àr lÀtt att dra paralleller till nidbilden av sovjetisk socialism. Uppdrag: skapa tvÄ ton spik. Levereras: en styck tvÄ ton tung spik. Regeln uppfylld.

Det Ă€r naturligtvis inte sĂ„ att friskoleformen orsakar allt sĂ€mre kunskaper i Sverige. Det rĂ€cker att ta en titt pĂ„ lĂ€nder som redan nĂ„tt det mĂ„l som socialdemokraterna kĂ€mpar sĂ„ med att finna lösningar för. Schweiz har en hög andel helt privatfinansierade skolor och internationella stipendieskolor. NederlĂ€nderna har full etableringsfrihet och alternativ för familjerna. DĂ€r fĂ„r skolorna till och med vĂ€lja sina elever efter bĂ„de betyg och ideologisk inriktning. Singapore likasĂ„. Finland har inte skolplikt, utan lĂ€roplikt. Gemensamt för lĂ€nder som har goda resultat Ă€r tydliga krav i nationell reglering, mĂ€tningar och att lĂ„ta professionen sjĂ€lv styra undervisningen. Driftformen, om den Ă€r kommunal eller aktiebolag, Ă€r irrelevant – valfriheten Ă€r nödvĂ€ndig.

Om Socialdemokraterna fĂ„r fortsĂ€tta styra efter valet innebĂ€r kongressens linje att 400 000 barn ska byta skola. Att barn i kommuner med tydlig borgerlig majoritet fĂ„r valfrihet medan barn i socialdemokratiska dito nekas. Är det jĂ€mlik demokrati? Det innebĂ€r ocksĂ„ att 73 000 anstĂ€llda ska gĂ„ med pĂ„ att byta arbetsplats. Sannolikt skulle mĂ„nga göra nĂ„got annat: lĂ€rarna i privat verksamhet Ă€r betydligt mer nöjda med bĂ„de arbetsbelastning och ledningens kompetens Ă€n vad deras offentliganstĂ€llda kollegor Ă€r. 

S-mÀrkt demokrati innebÀr kraftigt beskuret inflytande för lÀrare och elever. Men absolut, den ger kraftigt ökat inflytande för kommunala nÀmndpolitiker. Men sann demokrati Àr att lÀrares och familjers förmÄga att sjÀlva lösa ekvationen om bÀsta arbetsgivare och lÀmplig skolform respekteras.