Krafttag krävs mot ungdomsvåld

Såväl förebyggande som bestraffande åtgärder krävs.

Carin Götblad, polischef för region Mitt.

Carin Götblad, polischef för region Mitt.

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Ledare2020-02-03 14:01
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Våldsbrott där både förövare och offer är under 15 år blir allt mindre ovanliga och mer hänsynslösa. Carin Götblad, chef för polisregion mitt, beskriver hur offer kläs av nakna varefter gärningsmännen binder, sparkar, slår och kissar på dem (Corren 31/1). 

De kan tvingas att svälja cigaretter och spott, rispas med kniv och förmås att krypa på alla fyra och skälla som en hund.

För att stävja denna utveckling krävs åtgärder på flera fronter. Inte minst måste förövarna hållas ansvariga. De senaste fem åren har våldsbrott begångna av barn ökat med 35 procent, enligt Götblad. 

Bara under 2019 skedde över 9 000 anmälningar. Förövarna är i de flesta fall 14 år gamla, precis under straffmyndighetsgränsen. Och de vet om det. Götblad säger att de medvetet utnyttjar samhällets milda syn på barn för att slippa kännbara påföljder.

Om inte fler barn ska falla offer för sina jämnåriga krävs både förebyggande och bestraffande åtgärder. Synlig polis på de platser där brott begås verkar avskräckande. Därför har ökad närvaro i utsatta områden länge varit en uttalad målsättning. 

Men trots detta fann polisens internrevision förra våren (SvD 27/3 2019) att målen inte nåddes. Ytterligare satsningar behövs för att premiera yttre tjänst, bland annat högre lön och fler lokala poliskontor i utsatta områden.

Ansvaret för minderåriga på glid ligger hos den kommunala socialtjänsten. Insatserna till unga är dock överlag dyra och kostnaderna har ökat i många kommuner. De saknar därför resurser att kunna utföra större delen av detta uppdrag. För att stärka kommunernas förmåga att hantera problembarn bör staten rikta särskilda statsbidrag till socialtjänsten.

Även skolan bör ha en framträdande roll i brottsbekämpningen. Över hälften av brotten begås nämligen i skolmiljö, enligt Götblad. Lärare har dock begränsad förmåga att agera, stökiga elever får sällan ens skickas ut ur klassrummet. 

Och när fysiska ingripanden krävs föreligger ständigt hotet om att Barn- och elevombudet ska driva skadeståndstalan mot skolan. Skolan ska vara en trygg miljö för alla elever. Men då måste lärare ha befogenhet att bryta upp bråk och avvisa hotfulla elever. 

För de barn som har misshandlats och förnedrats är det troligen inte tillräckligt att de skyldiga skickas till samtal hos socialen. Våldsverkarna måste avskräckas och offren få upprättelse.