Corren kunde i måndags (30/6) rapportera om att pengarna till solceller ”tagit slut” i länet. Det är statliga subventioner till solcellsteknik det handlar om, som fördelas via Länsstyrelsen Östergötland. Det är en spännande teknik, som dyker upp på allt fler platser i länet, framför allt på hustak. Förutom att det går att producera egen el med solcellerna, finns bra tekniker för att kunna sälja vidare elen ut på elnätet.
Men framtidens energislag kan inte vara beroende av subventioner. För det första är risken stor att satsningarna slår fel. För bara några år sedan var det absolut hetaste och miljövänliga etanolbränsle. Därför infördes omfattande subventioner både i Sverige och utomlands. Resultatet blev ökade koldioxidutsläpp, höjda matpriser för fattiga och miljarder i sjön på en teknik som snabbt visade sig ohållbar för att lösa de globala miljöproblemen.
För det andra är subventioner mycket dyrt. I Tyskland nåddes nyligen milstolpe, 50 procent av elen där producerades via solceller den 9 juni. Till den nätta kostnaden av 160 miljarder kronor i subventioner bara 2013, och en ökad elräkning på 2500 kronor om året för ett standardhushåll. Och det i ett land med fler soltimmar än Sverige.
För det tredje borde politikerna i stället koncentrera sig på att ta bort EU:s tullar på solceller. 2013 införde unionen en strafftull på 40 procent på kinesiska solpaneler för att skydda den europeiska industrin. Tas den bort kommer nog många östgötar kunna köpa sina solceller utan statligt stöd.
Att politiker subventionerar en vara andra politiker gjort onödigt dyr är ett utmärkt exempel på varför staten bör hålla sig utanför affärer och investeringar. Det blir ett ansvarslöst casinospel med skattepengar där kostnaden till slut alltid får bäras av den enskilde. Lika lite som vår energi- och drivmedelsproduktion ska vara beroende av fossila bränslen, ska den vara beroende av politiskt godtycke.