Avboka planerna för söndagskvällen – det är dags för en historisk läcka. Så skrev SVT:s Uppdrag granskning inför söndagens extrainsatta program. Vad som faktiskt levererades var en sorglig blandning av partipolitisk moralism och allmänt dravel.
Programmet berodde på att det var då de många journalister över världen som samarbetat kring den så kallade paradisläckan kommit överens om att släppa nyheterna för mesta möjliga genomslag.
Tidigare stora läckor har fokuserat på olagliga företeelser. Noterbart var att inget sådant förekom under söndagens Uppdrag granskning.
Merparten av programmet handlade om USA:s president Donald Trump och hans handelsminister Wilbur Ross. Den senare är affärsman och miljardär och har av allt att döma fortfarande affärer med personer i kretsen omkring Rysslands president Vladimir Putin. Detta är något han inte har berättat om själv och är därför av stort intresse i USA. Varför Sveriges befolkning ska avboka sina planer för söndagskvällen för detta är dock oklart.
Det är förstås roligt för SVT:s journalister att få vara med och granska USA:s regering. Men i ärlighetens namn var läckan snarare ett kvitto på hur välskött Sverige är. Över 2 000 svenskar ska ha funnits med i uppgifterna som det internationella journalistteamet har arbetat med. Ändå var allt Uppdrag granskning hade att komma med för svenskt vidkommande två helt lagliga affärer.
Svenskt näringslivs ordförande Leif Östling äger ett företag på Malta där han har pengar som han inte flyttat hem till Sverige. Fullt lagligt. Det är förståeligt att SVT:s journalister var frustrerade över att inte hitta något olagligt att rapportera.
Men det ursäktar inte att man ansätter Östling som om han gjort något olagligt. Det gör det heller inte acceptabelt att köra inslag om hur varje krona som undanhålls staten är en förlust för skattebetalarna. Det kan man förstås tycka.
Det går absolut att föra en diskussion kring det moraliska i att inte bidra maximalt till statskassan. Men det är inte vad Uppdrag Granskning gjorde. Det var ett försök till korståg mot en djävul de själva målat på väggen. Det är något annat.
Ska vi också vara förbannade över varje extra timme som någon inte arbetar? Visst, ingen är tvingad att jobba mer än de vill så länge de kan försörja sig själva. Men det minskar mängden skatt som betalas till staten. Varje använt reseavdrag skadar med denna logik vård, skola och omsorg. Att det är orimligt att rasa över detta är uppenbart. Det är upp till politikerna att avgöra vilka regler som gäller, och till oss andra att följa dem.
Ändå har finansminister Magdalena Andersson (S) mage att hänga ut Östling som närmast kriminell. Hon kallar agerandet oacceptabelt. Socialdemokraterna håller slöseri med skattemedel högt, men föraktar människor som sköter sin egen ekonomi lagligt.
Uppdrag granskning är ofta ett högkvalitativt program. Så inte denna gång. Public service ska inte springa politiska partiers ärenden på detta vis. Det var rent tragiskt.