Filippa Mannerheim är gymnasielärare i svenska och historia. I debatten om skolan har hon gjort sig känd som en stark förespråkare för traditionell undervisning men också som kritiker av det hon kallar marknadsskolan. Förra året kom hennes bok ”Konsten att undervisa – en bok om lärarens hantverk” ut på Gothia förlag.
Varför behövde du skriva en bok om traditionell undervisning?
Därför att jag ser hur dagens skola tappat erfarenheter som fanns i den tidigare skolan. Det handlar inte om nostalgi. Jag gick i en bra skola men jag skrev boken för att dagens elever också ska gå i en bra skola. Vissa saker fungerade bättre då och jag tycker det är dumt att inte ta den kunskapen med sig. Om till exempel alla elever inte lär sig läsa i dagens skola kan vi ju titta på hur man arbetade under den period nästan alla lärde sig att läsa.
Vad är det mer specifikt som du menar att svensk skola har tappat?
Vi har tappat förståelsen för hur man lär ut till barn och vi har glömt hur en novis lär sig. Förr byggde skolan på stegvis inlärning. I dag är det huller om buller, stort och smått. Eleverna hinner inte befästa sin kunskap. Varför brukade det ta två veckor för lärare att rätta ett prov? Dels hade de nog en del att rätta, men det handlade också om att de använde sig av ”glömskekurvan”. Det är bra att låta det gå två veckor för då har eleverna hunnit glömma bort och när läraren delar ut proven och talar om svaren så väcks kunskaperna igen och befästs i minnet.
Sådana metoder lärare jobbade med tidigare var inte bara för att det var bekvämt eller så man alltid gjort. Det fanns i regel en tanke.
Du har kritiserat det du kallar marknadsskolan. Vill du avskaffa det fria skolvalet?
Nej, det fria skolvalet tror jag är viktigt att ha kvar. Vi borde kunna känna som i Finland att det blir bra oavsett var våra barn går i skola. Men det kan vi inte idag och därför måste det fria skolvalet vara kvar så att vi kan byta bort dåliga skolor. Däremot tror jag att vi måste bli av med koncernskolorna som levererar skitdålig undervisning.
Går det att bli av med de stora koncernerna utan att inkräkta på det fria skolvalet?
Ja, vi kan bli av med dem genom att reglera. Om politiken till exempel säger att på en så här stor skola ska det finnas ett så här stort bibliotek, eller på så här många elever ska det finnas så här många specialpedagoger, då kommer avarterna inte kunna tjäna samma stora pengar.
Man kan reglera saker som klasstorlekar, lärartjänster, planeringstid, resurspersonal med mera. Då kommer vi få bort många av de vinstdrivande huvudmännen eftersom de har obehöriga lärare som delar ut produktuppgifter till eleverna. I de stora koncernerna jobbar man med mycket progressiv politik. Det är billigt. Traditionell undervisning däremot är mycket mer resurskrävande. Det kostar pengar.
Är regleringen av marknadsskolan enligt din mening den viktigaste reformen som behövs?
Ja, annars blir det svårt att förändra. Samtidigt vet jag att det finns politiska låsningar och att det finns flera andra saker vi skulle kunna ändra imorgon. Om vi till exempel kunde plocka bort F-gränsen skulle det lösgöra eoner av tid för lärare. För många av oss lärare handlar hela maj månad om omprov och kompletteringar för att få elever godkända.
Det är dessutom bara papperstigrar. Det är ju inte så att de här F-eleverna plötsligt höjer sig. Det handlar bara om dokumentation. Om det hade gått att sätta relativa betyg som 1:or eller 2:or skulle det frigöra tid och tillåta eleverna att gå vidare. Men politikerna förstår inte problematiken.
Varför tror du att politiken inte förstår?
De avfärdar lärarnas röster. Det gäller från alla politiska håll. Som lärare blir man klappad på huvud trots att vi sitter med så mycket kunskap. Det anses så oviktigt vad vi tycker. Jag tror inte politiken kan lösa skolans utmaningar utan att lyssna mer på de som jobbar i verksamheten.
Intervjun är gjord av Mathias Bred, ledarskribent vid Svenska nyhetsbyrån.