Beskedet om att högstadiet på Nya Rydsskolan ska försvinna har upprört oppositionen i Linköping. Det är inte omorganisationen i sig, som förargat framför allt Moderaterna, utan hur saken kommunicerades. Dels gick det ut via pressmeddelande sent på eftermiddagen, innebärande att berörda elever och föräldrar fick vetskap i Corren dagen därpå – varken särskilt snyggt eller empatiskt av kommunledningen. Dels är beslutet inte formellt fattat ännu, även om det låter så på majoriteten. Hela saken är nonchalant hanterad!
Frånsett haveriet med Nya Rydsskolan har veckan bjudit på en god skolnyhet för Linköping. Kommunen har klättrat i Lärarförbundets ranking över bästa skolkommun. Från 75:e till 43:e plats. Vadstena är bäst i Östergötland på plats 30, en uppryckning från 166.
Visst är det roligt med listor. De är så svartvita och ger sådan tydlighet. Som sagt kul, men inte alltid särskilt verklighetsbeskrivande. Särskilt inte den här från Lärarförbundet, vars lista över bästa skolkommunerna har mycket lite att göra med hur bra skolorna faktiskt är.
De 14 kriterierna som bedöms handlar mest om pengar och andra saker som fackförbundet tycker är viktiga för sina medlemmars skull. Inget fel i det, facket ska förstås företräda lärarna. Men en ranking som sätter kriterierna ”resurser till undervisningen”, ”lärartäthet”, ”lärarlöner” och ”kommunen som avtalspart” före ”andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9” och ”andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år”, kan knappast sägas vara inriktad på bästa skolan för eleverna. Det är missvisande.
Lärarnas villkor spiller naturligtvis över på undervisningens kvalitet. Men varken lärarlöner eller lärartäthet säger mycket om skolans resultat. Sedan kan det även ifrågasättas huruvida ”snittbetyg” säger lika mycket som andelen godkända elever. Snittbetyget är ett vanskligt kriterium som riskerar öka betygsinflationen och handlar ibland mer om elevunderlaget än om undervisningskvaliteten.
Därför bör Lärarförbundets ranking tas med en nypa salt av elever, föräldrar och politiker. Däremot ger den information till lärare som funderar på vilken kommun de bör söka jobb i. En sådan lista är ju inte så dum, men då ska man kalla den för något annat.
Kommunikation och hur saker förmedlas har betydelse. Det kan majoriteten i Linköpings kommun skriva under på.