Inför den stundande S-kongressen gick LO:s ordförande Susanna Gideonsson ut i en intervju och menade att S inte kan backa i frågan om pensionerna bara för att SD kan rösta med. Tidigare i oktober kom ett liknande utspel från ungdomsförbundet, SSU.
Arbetarrörelsen är en toppstyrd organisation som inte belönar plötsliga utspel i känsliga frågor. Varken LO eller SSU hade vågat vara så tydliga om inte budskapen var förankrade hos partiets ledning. Vi kan därför våga gissa att tillträdande partiledaren Magdalena Andersson sneglar mot ett bättre förhållande till Sverigedemokraterna.
När nestorn i svensk statsvetenskap, Sören Holmberg, fick frågan om han tyckte att SD var ett högerextremt parti svarade han nej. SD var enligt Holmberg varken särskilt höger eller extremt om man tittar till de rent sakpolitiska ställningstagandena. Sören Holmberg tyckte att man i stället kunde tala om ”välfärdsnationalistiskt”.
Att se på SD:s roll i dagspolitiken i stället för att tala om rötterna på 1990-talet gör det lättare att förstå varför partiet samlar mer än vad femte svensk väljare och varför det är största parti inom flera LO-förbund. Människor röstar knappast på SD därför att de ser partiet som rasistiskt, utan därför att de uppfattar att SD tar strid för den svenska välfärdsmodellen.
Sverigedemokraternas väljare och traditionella S-väljare har beröringspunkter. När Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson (SD) framhåller Per-Albin Hansson som förebild uppfattas det som oförskämt av socialdemokrater, men det är inte helt grundlöst. Välfärdsstaten var alltid en modell som vilade på nationell grund. Folkhemmet genomfördes inom nationalstatens ramar.
I den danska politiken är välfärdsnationalism grunden för den samsyn som i vissa frågor finns mellan de danska Socialdemokraterna och Dansk Folkeparti. Partierna samarbetar inte i någon koalition men har agerat tillsammans i flera sakfrågor. Till exempel gick de två partierna samman för att höja pensionerna, alltså samma fråga som nu kan vara på gång i Sverige.
Kombinationen av stram invandringspolitik med expansiv välfärdspolitik har gjort de danska Socialdemokraterna framgångsrika. Inte konstigt att de svenska kollegorna sneglar västerut. Även i Sverige skulle ett parti som gick till val på minskad invandring, strängare straff, höjda pensioner och begränsningar av vinster i välfärden troligen ha medvind i opinionen. Magdalena Andersson skulle kunna driva mer klassisk socialdemokratisk politik om hon nådde samsyn med SD i strategiska sakfrågor.
På onsdag drar Socialdemokraternas kongress i gång i Göteborg. Då lär vi få höra socialdemokratiska företrädare tala om SD i betydligt mer försonliga termer än tidigare.