De rusande elpriserna som inledde midsommarveckan är ett förebud om mörkare tider. Samtidigt som dagarna blir kortare riskerar svenska familjers elräkningar att bli över 500 kronor dyrare redan denna månad, och 5 000 kronor dyrare i vinter.
När den nordiska elmarknaden öppnade på måndagen blev det kraftiga prisökningar i samtliga elprisområden (DI 19/6), i exempelvis Sydsverige på över 1 000 procent. Att ökningarna blev så stora berodde förvisso på att elpriserna tillfälligt varit låga under helgen, men prisnivån på 2 kronor och 37 öre per kilowattimme, kWh, var ändå betydligt högre än normalt. Enligt Christian Holtz, analytiker på energikonsultföretaget Merlin & Metis, var dygnsmedelpriset det högsta någonsin i en junimånad.
Tyvärr lär det inte bli bättre. Holtz menar att också snittpriset för hela månaden kommer slå rekord. Bara fram till den 18 juni har månadens medelspotpris i elprisområden 3 (där Östergötland ingår) och 4 legat på 1 krona och 11 öre respektive 1 krona och 39 öre. Detta jämfört med 43 öre och 76 öre förra året.
Enligt Energimarknadsbyråns beräkningar förbrukar en genomsnittlig villa ca 811 kWh under juni månad. Om det nuvarande snittpriset håller i sig månaden ut kommer elräkningen i elprisområden 3 och 4 blir 511 kronor respektive 550 kronor dyrare – och det innan skatter och nätavgifter. Christian Holtz tror dock att priserna kommer fortsätta öka hela sommaren och troligen resten av året.
Under vinterhalvåret är elförbrukningen därtill högre, i till exempel december drar en genomsnittlig villa 2 597 kWh. Med dubbelt så höga priser skulle det kosta 4 986 kronor respektive 5 168 kronor mer än i fjol. Om priset blir så högt som 5 kronor högre kan skillnaden bli så stor som 7 800 kronor.
Den omedelbara förklaringen till de höga priserna är naturligtvis dels att det blåser mindre i Sverige, dels kriget i Ukraina. Men grundproblemet är att Sverige har avvecklat hälften av vår planerbara energiproduktion, alltså kärnkraften, särskilt i Sydsverige. Därför har gjort oss beroende av import från utlandet.
Vi har viss planbar produktion kvar, mest uppmärksammat är oljekraftverket i Karlshamn som redan i slutet av maj gick på högvarv (DI 29/5), men den kan inte ensam täcka upp. Karlshamnsverkets maxkapacitet motsvarar exempelvis en av Ringhals två nedlagda kärnkraftsreaktorer.
För att kortsiktigt lindra bördan för svenska familjer bör Sverige söka undantag hos EU för att avskaffa energiskatten. På lång sikt bör självklart hindren lyftas för att bygga ny kärnkraft. Det är något att tänka på vid valet i september.
Daniel Åkerman är ledarskribent vid Svenska nyhetsbyrån