Politik handlar om prioriteringar. Men hur bestämmer man vad som är viktigast? Och hur bedömer man vilka risker som är rimliga för samhället att bära? Frågan aktualiseras ånyo i och med att tio EU-medlemsstater skrivit ett gemensamt brev till EU-kommissionen att kärnkraft bör klassas som klimatmässigt hållbart. Bland dessa länder finns grannlandet Finland och även Frankrike – men inte Sverige.
På frågan varför Sverige inte skrivit under svarar energiminister Anders Ygeman (S) (P1 13/10) att det handlar om vissa formuleringar som regeringen inte kan ställa sig bakom och att ”man kan ha olika uppfattningar om” kärnkraften. Och visst kan man det. I dag är kärnkraftens framtid en het politisk fråga som splittrar partierna. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, och Sverigedemokraterna säger ja. Socialdemokraterna och Centerpartiet kan inte riktigt bestämma sig medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avveckla den helt.
För att ta ställning för eller emot kärnkraft behöver man titta på ett antal olika faktorer. Först och främst – är kärnkraft miljövänligt? Kärnkraften är fossilfri men inte förnybar. Den räknas som en relativt koldioxidneutral energikälla. Enligt Vattenfalls miljödeklaration släpper deras kärnkraftverk ut knappa 4 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme producerad el. Det är väldigt lågt jämfört med till exempel fossila kraftverk som kan släppa ut runt 300-1000 gram per kilowattimme.
Ur ett livscykelperspektiv är kärnkraften inte lika miljövänlig. Uranbrytning har en stor lokal miljöpåverkan och leder till avsevärda koldioxidutsläpp. Kärnbränsleavfallet behöver dessutom lagras på ett säkert sett under en mycket lång tid. Det planerade slutförvaret i Östhammar ska vara i 100 000 år. Man kan jämföra det med att det endast är 40 000 år sedan neandertalarna dog ut. Det ger en bild av tidsperspektivet.
Så till viss del har Ygeman rätt när han säger att det går att ha olika åsikter om kärnkraften. Det är en effektiv och fossilfri energikälla med låga koldioxidutsläpp under produktionsfasen. Samtidigt har den omfattande miljöpåverkan både innan och efter. Det finns självklart även en säkerhetsrisk med att lagra radioaktivt avfall i många årtusenden. Vi kan aldrig vara säkra på att förvaringsstrukturerna håller så länge, eller att den mänskliga faktorn inte orsakar en katastrof i framtiden.
Så hur ska man som politiker tänka kring kärnkraft? Faktum är att få energikällor – inte ens de förnybara – saknar risker eller negativ miljöpåverkan. Fåglar och fladdermöss kan kollidera med vindsnurror och vattenkraften påverkar ekosystemen i vattendragen. Genom forskning har man börjat hitta sätt att minska denna negativa påverkan. Vid vattenkraftverk kan man till exempel installera fisktrappor som underlättar för fiskar att simma dit de ska fortplanta sig. Det pågår löpande studier för att identifiera hur och var man kan bygga vindkraftverk för att minimera risken för det lokala fågellivet.
Genom att identifiera problem och sedan undersöka olika lösningar kan vi fortsätta utveckla våra energisystem så att de får allt mindre negativ påverkan på både klimat och miljö. Forskningen är nyckeln, och det gäller även kärnkraften. Att som politiker verka för en total avveckling av kärnkraften är inte realistiskt i dagens läge. Den står för 30 procent av Sveriges totala energiförsörjning. Även om el från vindkraft har ökat betydligt de senaste 20 åren – från 457 gigawattimmar år 2000 till 19 847 gigawattimmar år 2019 enligt Statistiska centralbyrån – står den för endast 12 procent av elproduktionen idag. Solkraften är ännu mindre, knappa 0,4 procent.
Den stora begränsningen för vindkraften är att själva energikällan är nyckfull. När det inte blåser produceras ingen el, och den el som produceras blåsiga dagar går inte att lagra för framtida bruk. Det är ganska sannolikt att forskningen kommer att hitta ett sätt att komma runt dessa problem i framtiden, men där är vi inte än. Att ersätta en tredjedel av Sveriges elproduktion med vindkraft på kort sikt är inte realistiskt och att stänga ner allt fler reaktorer utan en alternativ lösning kommer bara att leda till ökad import av fossil el.
Kanske är det så att kärnkraften är det bästa av de dåliga alternativ vi har just nu. Genom att utveckla mindre invasiv brytning och återanvändning av kärnbränsle kan kärnkraftens negativa påverkan minska. Men det kräver en stabil och bred politisk överenskommelse om att prioritera satsningar på nya reaktorer och mer forskning. Låt oss hoppas att vi får en sådan.