Omkring slutet av 1800-talet utvandrade en fjärdedel av Sveriges befolkning, de flesta till USA.
Östgötaslätten stod stark, men i länets södra delar tappade den växande befolkningen framtidstron när jordbruksmarken inte räckte. Kindaskogarnas steniga kullar var en otrevlig plats när missväxten slog till och svälten plågade gårdarna.
Där bodde också Sveriges kanske förste utvandrare. En politiskt påläst mjölnare i Kisa vid namn Peter Cassel hade tröttnat på Sveriges styrande institutioner. Han såg en trött politikerklass som slagit rot i maktens korridorer och förtryckte folket ute i stugorna.
De Förenta staterna på andra sidan havet vilade på en annan idé. Där lämnades man i fred att smida sin egen lycka utan någon överhet som tvingade en att leva på något särskilt sätt, och alla var välkomna att pröva – den amerikanska drömmen.
Redan 1845 tog Cassel med sig familj och vänner till Berg. De tog en kanalbåt till Göteborg och ett fartyg till delstaten Iowa i den amerikanska mellanvästern. Där grundade de New Sweden, och byggde en liten vit kyrka som står där än i dag. Med hyllningstexter i Corren lockade Cassel sedan tusentals östgötar över havet.
I dag är det presidentval i USA. Blev de frias land som Cassel hade tänkt, och vad hade han tyckt om Trump?
Iowa låg länge mittemellan Demokraterna och Republikanerna, men har slutit upp bakom Donald Trump sedan han kastade sin hatt i ringen för att bli USA:s president 2016. Det året hjälpte Iowaborna honom att sopa mattan med Hillary Clinton. De valde också Trump över Joe Biden fyra år senare.
Om man räknar vicekandidaterna har USA sedan 1976 inte haft ett enda presidentval utan en Bush, Clinton, eller Biden på någon av kandidaturerna. Länge har de två stora partierna styrts av små kärnor som avgjort federationens framtid.
Politikerklassen tappade markkontakten med det hjärtland de såg från sina flygresor mellan kusternas metropoler. Känslan av klassförakt stärktes när Hillary Clinton 2016 kallade Trumps anhängare för en ”bedrövlig skara”. ”Sopor”, instämde Biden i förra veckan.
Cassel gillade inte självbelåtna politiska eliter, och hade kanske sett en poäng med Trump. Om decennier av beslut sätter stora väljargrupper på efterkälken kan de folkvalda behöva en kalldusch för att påminnas om vem som tjänar vem.
Samtidigt hintar Trump om att stänga tidningar och fängsla meningsmotståndare – sådant förtryck Cassel avskydde.
En mandatperiod med Trump kanske lärde landets ledare en läxa och vidgade deras vyer. Men nu räcker det. Det hade nog även Cassel och de östgötska utvandrarna tyckt.