Hittills ser det ut som om Liberalerna har medvind i valrörelsen. Partiet ligger nu tryggt över riksdagsspärren i opinionsmätningarna. I valrörelsen samarbetar Liberalerna med Moderaterna. Men hur ser partiledare Johan Pehrson på relationen mellan M och L?
– Jag har samarbetat aktivt med moderater under hela min politiska tid och Ulf Kristersson har jag känt i 30 år. Jag tycker det brukar fungera lätt att prata med Moderaterna. Ideologiskt har det skett en väldig resa för det gamla högerpartiet sedan Gösta Bohman och framåt. De har anammat många liberala värderingar vilket ger en gemensam grund. Idag har våra partier samsyn i många frågor vi inte hade historiskt. Till exempel skyddet av minoriteter och behovet av förebyggande sociala insatser är sådant som även moderater ställer sig bakom idag.
Oppositionens regeringsunderlag bygger på att båda Liberalerna och Sverigedemokraterna stödjer en moderatledd regering. Men kommer ett sådant underlag hålla? Kommer inte L och SD bråka från första stund?
– För mig är det viktigt att Sverige byter regering efter valet. Sedan tror jag också att det är dags att vi i Sverige gör precis som man gjort i Norge och Danmark – och provtrycker de här nationalistiska partierna. Vi vet inte vart de ska ta vägen. SD säger själva att de vill byta ut Socialdemokraterna men jag litar inte på dem när det gäller till exempel arbetslinjen. Vi måste prova ett regeringsunderlag men jag har ingen naiv uppfattning om att det kommer bli en lätt uppgift.
Ni driver skolfrågorna hårt i valrörelsen. Men enligt statsvetarna är skolfrågorna i år lågt prioriterade av väljarna. Varför envisas Liberalerna med att driva just skolfrågor?
– Vi driver skolfrågorna därför att de enligt vår samhällsanalys är helt avgörande för individens frihet och för Sveriges framtid. När jag träffar elever som går i sexan eller nian så vet jag att det är de här individerna som kommer att arbeta och bestämma i Sverige om 30 år. Då är det väldigt allvarligt när elever tappar skolan vilket alldeles för många gör idag.
Liberalerna har en lång lista på reformer för skolan. Är du inte rädd att svensk skola lider av reformtrötthet?
– Jag tror att det finns behov av reformer som avlastar lärarna i deras vardag. Vi föreslår till exempel sociala team runt elever som skulle ha nytta av det. Och vi vill införa språkförskolor som gör att barnen kommer bättre rustade med svenska språket när de börjar skolan. Det är förslag som vi vet skulle fungera och som är efterfrågade av lärare och rektorer.
Idag har Liberalerna sina starkaste fästen i urbana områden. Historiskt var det inte alltid så. Vad betyder landsbygden utanför städerna för Liberalerna idag?
– Vi vill vara ett parti för hela Sverige. Vi har våra rötter på landsbygden. Det som är Liberalerna idag var från början en samverkan mellan stadsliberaler och det svenska frisinnet som ju växte fram utanför städerna. Jag tycker också att mycket av det där finns med: En strävande liberalism som betonar plikt, ansvar och skötsamhet. Det kommer från frisinnet och också den svenska frikyrkan som var en viktig del för framväxten av svensk demokrati.
Vad har Liberalerna för politik för landsbygden?
– När jag ser på landsbygden idag kan jag konstatera att flyttlassen har vänt. Det finns en boom ute i våra bygder. Jag tror landsbygden skulle tjäna på en liberal politik för rimliga elpriser och bättre infrastruktur – laddstolpar även utanför stadskärnorna. Sedan är statlig skola en reform som skulle gynna många orter och ge mer jämlik utbildning. Vi ska rulla tillbaka det som Göran Persson och Centerpartiet förstörde för Sverige och landsbygden genom kommunaliseringen av skolan på 1990-talet.
Gamla Folkpartiet brukade betona kristendomens betydelse både för Sveriges utveckling och för liberala idéer. Men idag förknippar många snarare liberalism med sekularism och religionskritik. Hur förhåller sig Liberalerna idag till kristendomen?
– Vi erkänner svensk historia och är glada över de värderingar som kristendomen lämnar i samhället och som till exempel kommer till uttryck i grundlagen. Jag ser även att båda Svenska kyrkan och de svenska frikyrkorna har en väldigt liberalt präglad kristendom med öppenhet och tolerans. Så har det inte alltid varit. På 1950- och 60-talen drev liberaler en kamp mot svartrockarna i Svenska kyrkan. Det var nödvändigt då. Idag är det andra svartrockar som viftar med dogmer och som ifrågasätter yttrandefriheten.