Är antalet kvinnor i en bolagsstyrelse ett relevant mått på jämställdhet? Det tycker Östsvenska Handelskammaren, som varje år redovisar tillståndet hos de östgötska bolagen som en del av deras jämställdhetsinitiativ 100-listan. NTM-koncernen, som bland annat äger Corren, ligger i topp med 60 procent kvinnor i styrelsen. Över lag består de östgötska bolagsstyrelserna av 23 procent kvinnor, en ökning med sju procentenheter sedan 2018. Hälften av bolagen har minst en kvinnlig styrelseledamot.
Vad säger detta om jämställdheten i Östergötland? Antalet kvinnor i en styrelse eller församling är en vanlig indikator för jämställdhet, men knappast en särskilt pålitlig sådan. Det blir uppenbart om man tittar på könsfördelningen i parlament runt om i världen. Förenade Arabemiraten framstår som ett feministiskt föredöme med sina 50 procent kvinnor, men verkligheten är som bekant en annan.
Sverige har föga överraskande högst andel kvinnor i parlamentet av alla EU-medlemsstater – nästan hälften. På sistaplats finns Ungern med 13 procent. Placeringarna motsvarar även ländernas respektive ranking i jämställdhetsindex för 2020, som tagits fram av Europeiska jämställdhetsinstitutet. Sverige i topp och Ungern i botten precis före Grekland.
EU:s jämställdhetsindex utgår från ett antal indikatorer inom områdena arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. På något sätt måste ju jämställdheten kunna kvantifieras om syftet är att mäta utvecklingen över tid och jämföra den med andra länder. Genom att ta hänsyn till sådant som ekonomiska medel, utbildningsnivå, sysselsättning och politiskt inflytande får man en mer komplex och verklighetstrogen bild av situationen för kvinnor i ett visst land än genom att bara stirra sig blind på antalet riksdagsledamöter.
Och visst är tillgången till makt och inflytande en viktig aspekt av ett jämställt samhälle. Men det som är både viktigast och samtidigt svårast att mäta är attityderna, oavsett om det är i ett land eller på en arbetsplats. Hur bemöts kvinnor? Tas deras känslor på allvar? Finns en acceptans för ofrånkomliga biologiska processer som mens, graviditet, menopaus? Vilket språkbruk används i fikarummet? Finns likvärdigt intresse för kvinnornas berättelser och intressen som för männens? Får deras åsikter ta lika stor plats och värderas på samma villkor?
Sådant är av förklarliga skäl svårt att mäta. Därför är det inte heller konstigt att konkreta siffror får företräde i debatten om jämställdhet. Att kräva fler kvinnor i bolagsstyrelser är enkelt och lätt att följa upp. Att förändra attityder, däremot, är mer svårnavigerat.
Ett sätt att komma åsikter in på skinnet är att genomföra enkätundersökningar i en målgrupp. Detta gjorde Östsvenska handelskammaren i sin rapport, och frågade vd:arna för berörda företag i Östergötland, Sörmland och Gotland hur de ser på olika aspekter av jämställdhetsarbetet. En majoritet – 62 procent – angav att det var ganska respektive mycket viktigt att uppnå en jämställd styrelse, men endast en tredjedel bedriver aktivt jämställdhetsarbete. Att rekrytera en mångfald av ledamöter till styrelsen rankades lågt av alla. Här skönjs en tydlig diskrepans mellan attityd och verksamhet, där fler vd:ar vill ha en jämställd styrelse än som är beredda att verka för en sådan.
Intressant nog verkar det finnas en koppling mellan att ha en kvinnlig vd och en högre andel kvinnor i bolagsstyrelsen. I snitt hade östgötska företag med en kvinnlig vd 40 procent kvinnor i styrelsen, medan de med en manlig vd endast hade 20 procent. Kanske säger det något om huruvida jämställdhetsarbete faktiskt har någon effekt. En vanlig kritik mot kvotering och andra jämställdhetsfrämjande åtgärder är att de är verkningslösa – mest plakatpolitik för att blidka opinionen. Men man ska inte underskatta effekten av att ha något gemensamt med kollegor på arbetsplatsen, även om det är något så allmänt som samma könsidentitet. Förändring föder förändring. Den gamla klyschan att unga flickor och kvinnor behöver kvinnliga förebilder att se upp till finns av en anledning. Alla människor behöver få bekräftelse att deras ambitioner är realistiska.
Så hur många ledamöter i en bolagsstyrelse ska vara kvinnor för att den kan räknas som jämställd? När Ruth Bader Ginsburg, ledamot av USA:s högsta domstol, fick den frågan om antalet domare ska hon ha svarat ”alla”. Det ligger något i det. När en bolagsstyrelse med enbart kvinnor väcker lika lite uppseende som en med bara män, då får samhällets attityd till jämställdhet väl ändå räknas som ganska god.