Se över Linköpings behov av skyddsrum

Större städer kräver en viss nivå av beredskap.

En del av vår beredskap.

En del av vår beredskap.

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Ledare2022-03-02 05:15
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Svenskarnas intresse för krishantering och beredskap har skjutit i höjden de senaste dagarna. Vevradioapparaterna tycks vara utsålda och försäljningen av jodprodukter, som skyddar mot radioaktiv strålning, ökade med 38 000 procent hos näthandlaren Apotea (AB 26/2).

En annan fråga som dykt upp är tillgången till skyddsrum. I Sverige finns 65 000 sådana, med plats för sju miljoner människor. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ambitionen aldrig varit att bygga för varenda medborgare, eftersom behoven är så pass olika. Fokus har alltid legat på större städer.

Problemet är dock att det råder brist på dugliga skyddsrum. Det finns inget krav på att de ska finnas på plats vid nybyggen. Det råder dessutom osäkerhet kring hur många befintliga skyddsrum som faktiskt finns. Samtidigt har Sveriges befolkning ökat.

Linköping, som ju är en av Sveriges största städer, växer så det knakar. Kommunen planerar för 3300 nya bostäder. Det väcker frågor om civilt försvar och säkerhet.

De skyddsrum som finns hittas främst i de centrala delarna av staden. I andra delar är det knapert. Exempelvis har Vallastaden knappt några skyddsrum. Stadsdelen består av tätbebyggda flerfamiljshus, där de stora moderna fönsterna kan utgöra en risk för allvarliga splitterskador vid attack.

Sedan 2006 är det inte längre kommuners uppdrag att hantera frågan om skyddsrum, utan det åligger MSB. Linköping borde ändå ligga i framkant och föra dialog om tillgången till skyddsrum med myndigheten, för att säkerställa de beredskapsbehov som krävs. Här finns trots allt ingen tunnelbana att ta betäckning i.