I fredags var det utspring i Mjölby, Åtvidaberg och Linköping. Malva, som tog studenten från Folkungaskolan, sa med ett skratt till Corren att det hon minst såg fram emot var att vakna dagen därpå.
Den meningen kan sammanfatta känslan hos hela hennes generation – även mornar som inte är dagen efter studenten.
Den så kallade Generation Z, födda mellan 1996-2010, ser allt dystrare på framtiden. Hela 76 procent av tjejerna anser att samhället är på väg i helt eller delvis fel riktning, enligt Ungdomsbarometerns generationsrapport 2024. Motsvarande siffra för killar är 60 procent.
Många av de östgötska studenter som i dagarna sjungit om den ljusnande framtiden verkar alltså inte se den. Varför är det så?
Troligen för att de är barn av sin tid. De senaste åren har varit turbulenta. Kriserna har avlöst varandra. Först pandemin. Sedan ett ryskt anfallskrig i Europa. Och ovanpå det klimatförändringar och hot om att AI snabbt kan göra många arbetslösa.
Vardagen har också blivit farligare. Gängkriminalitet breder ut sig. Polisen har varnat för att inga barn och unga i Linköping går säkra från att värvas av gängen.
Så det är nog inte konstigt att många unga ser betydligt mer pessimistiskt på samhällsutvecklingen.
De nya dystra perspektiven på framtiden innebär ett trendbrott. Tidigare generationer har alltid tänkt att de får det bättre än sina föräldrar. Nu tror i stället många unga att de kommer att få det sämre än tidigare generationer.
Oroande är att även tilltron till demokratin sviktar. En majoritet tror inte att politikerna kan lösa dagens samhällsproblem, visar Ungdomsbarometern. Möjligen är det därför som det politiska engagemanget och intresset för långsiktiga samhällsfrågor verkar minska.
Vad gör då den här pessimistiska synen på framtiden med unga människor? Enligt Ungdomsbarometern innebär det nya prioriteringar. Fler verkar vilja leva här och nu. Aldrig tidigare har Ungdomsbarometern noterat så många som väljer att identifiera sig som livsnjutare som i årets mätning.
Och det här tar oss till Ayia Napa. Den kända – eller ökända – festorten på Cypern. Dit åker varje år hundratals Linköpingsungdomar på studentresa för att festa hårt, utan en tanke på morgondagen.
Den här typen av resor är på många sätt det perfekta uttrycket för vår tid. Dessa resor säger nog mer om hur det är att vara student 2024, än att lyssna på de gamla studentsångerna som hörs runt utspringen. Många unga verkar vilja tänka mindre på morgondagen än tidigare generationer har gjort under tiden som student.
I längden kan dock inte utvecklingen fortsätta så här. Trenden med att unga ser allt mörkare på framtiden behöver brytas.
Det som behövs är en kraftfull injektion av hopp. Sverige behöver bli ett land för hoppfulla, igen.
Det finns också mycket gott att ta fasta på. För även om världen har skakat under senare år har de goda krafterna vid varje tillfälle visat sig starkast.
Hot om krig och pandemi har visat hur mycket som går att åstadkomma tillsammans. När det krävdes fick västvärlden fram vaccin på rekordtid. Rysslands aggression har fått Europa att enas och leverera ett enormt stöd till Ukrainas folk.
Klimat- och miljöarbetet har gått från ord till handling. Även om tonläget i den politiska debatten är högt så diskuteras det inte längre om åtgärder behövs. Nu handlar det om hur ambitiösa mål ska genomföras.
Kampen mot gängbrottsligheten har också den växlat upp märkbart. Kanske behöver vi vara beredda på att förundras över hur snabbt en negativ utveckling kan vändas, när hela samhället bestämmer sig för det.
Allt det här är dock saker som utvecklas. Och de som tar studenten nu får vara med att göra allt. Det är en värld därute som väntar på att formas och räddas.
Så även om vissa mornar alltid kommer att vara jobbiga för studenter så gäller det inte alla morgondagar. Framtiden är ljus, trots att det är jobbigt i dag.