Allt eftersom fler vaccineras ökar förhoppningarna om att slutet på pandemin närmar sig. Men för många företag är det fortfarande en kamp att överleva till den dag då restriktionerna kan tas bort. Här behövs de statliga företagsstöden. Men regeringen tycks fortfarande inte ha lärt sig att systemen måste utformas så att de faktiskt hjälper företagen.
Under pandemins första månader var det förståeligt att företagsstöden var grovt framyxade under tidspress, och att både utformning och handläggning därför kunde dras med problem. Det viktigaste var trots allt att de fanns där. Men mer än ett år senare finns många av problemen kvar – det dröjer fortfarande för lång tid innan sökta stöd kan betalas ut. En del av skulden ligger på trögrörliga myndigheter. Men regeringen tycks inte vilja anstränga sig för att minimera handläggning och väntetider.
Ett talande exempel är hyresstödet, som regeringen nu vill förlänga till att även gälla årets tredje kvartal. I teorin innebär det en viktig lättnad för många företag. Lokaler kostar. Stödet går ut på att lokalhyresvärdar som sänker hyran, för vissa stödberättigade företag, får tillbaka hälften av den nedsatta hyreskostnaden från staten. Och visst är tanken god att fastighetsägare också ska vara med och bidra, men stödets utformning gör det långt ifrån enkelt.
Efter att hyresstödet gick att söka under andra kvartalet 2020 har en stor del av kritiken riktats mot den tunga administrationen för hyresvärden. Den kräver mycket av i synnerhet mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Och trots att lokalhyran ofta ska betalas på förhand kan ansökan för hyresstödet inte ens skickas in förrän långt efter kvartalets slut. Ansökningstiden för årets första kvartal är till exempel öppen 3 maj till 30 juni. Därefter dröjer det ännu längre innan pengarna betalas ut.
Fastighetsägare som vill använda stödet, och hjälpa lokalhyresgäster att överleva pandemin, behöver alltså ligga ute med pengar för statens räkning under många månader. Det kan vara krävande om den enda inkomsten är just hyran. När belastningen på hyresvärden är så tung är risken i sin tur större att denne inte vill använda stödet för att kunna underlätta lokalhyresgästernas kostnader. Trots dessa brister har regeringen inte gjort något märkbart åt stödets utformning.
Många företag som har drabbats av smittskyddsrestriktionerna har anpassat sig efter läget. Samma vilja att anpassa sig efter situationen tycks inte gälla regeringen – åtminstone inte i utformningen av företagsstöd.