Hur ska jobbmålet nås?

Regeringen sätter upp en hinderbana till arbetsmarknaden.

Hinder. Det är inte lätt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Hinder. Det är inte lätt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Foto: Bezav Mahmod / SvD / TT

Ledare2016-02-03 15:37
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Så lyder regeringens ambitiösa jobbmål. Inget fel i att vara ambitiös. Det underliga är hur den politiska viljan ideligen krockar med de politiska åtgärderna – det är som att regeringen lagt till ett vattenhinder och en bom till den redan svårbemästrade hinderbanan in till svensk arbetsmarknad.

Ta debatten om ingångslöner. Socialdemokraterna säger blankt nej, fast de säger det i ordalag som att ”man ska kunna leva på sin lön” och ”vi ska inte sänka människors levnadsstandard”. Att ett lönekuvert, hur tunt det än är, är mer värt såväl ekonomiskt som psykologiskt än ett bidragsbesked, ignorerar regeringen. Att ett första jobb öppnar dörrar till andra möjligheter – och att en första lön inte är en sista lön – låtsas regeringen inte om.

Sedan har vi rut- och rotdiskussionen. Från och med årsskiftet sänktes båda skatteavdragen – taket för hushållsnära tjänster sänktes från 50 000 kronor i månaden till 25 000. Och avdraget för renovering hemma sänktes från 50 procent av arbetskostnaden till 30. Byggföretag har redan börjat säga upp folk och risken för svartarbete har ökat (Sveriges Radio 29/1).

Gällande rut har dock regeringen föreslagit ett utökat avdrag som även omfattar flytt- och it-tjänster och trädgårdsarbete. Det är en god idé, men flera remissinstanser anser att regeringen också bör återställa det högre taket – för att få en större efterfrågan.

Framför allt rut- men även rotbranscherna erbjuder arbetstillfällen för många nyanlända, vilket är ytterligare ett starkt skäl till att återställa avdragen. Såväl Arbetsförmedlingen som Svenskt Näringsliv poängterar den viktiga faktorn. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg påpekar att arbetslösheten för inrikes födda ligger på relativt låga 4,8 procent, men för utrikes födda är den 21,8. ”Det visar att vi måste jobba med olika typer av förslag som skapar arbetsuppgifter som passar människor lite längre ifrån arbetsmarknaden”, säger han (Sveriges Radio 4/2).

Finansminister Magdalena Andersson (S) uttalade strax före nyår en oväntad hyllning till rut, och sade sig vara beredd att lyssna på fler goda idéer gällande dessa tjänster. ”För mig är det som är kostnadseffektivt viktigare snarare än ideologiska låsningar”, förklarade hon (DN 29/12). Det var klokt sagt, även om det förtog en smula att hon i samma intervju avfärdade lägre ingångslöner.

Men utvidgningen av rut är ett steg i rätt riktning och lyssnar nu regeringen på de tunga remissinstanserna kan det båda för en viktig öppning på arbetsmarknaden.

Men ett stort problem i sammanhanget stavas LO. Facket ser enbart till dem med ett arbete, inte dem som står utan. Därför blockerar LO såväl förslaget om ingångslönerna som det om rutavdraget. ”Vi tycker inte om permanenta subventioner av vissa branscher”, förklarar Ola Pettersson, chefekonom på LO. Nej, permanenta skattesänkningar vore förstås att föredra, men det är väl knappast vad facket föreslår istället.

”Sedan ser vi också att det fördelningspolitiskt är en mycket märklig åtgärd”, fortsätter Pettersson. Nej, visst nej, överklassen har ju råd att betala sina pigor utan avdrag. Synd bara att Svenssons väljer att städa själva istället när de hushållsnära tjänsterna blir för dyra och att viktiga arbetstillfällen därmed ryker.

Ska jobbmålet ens komma i närheten av att hållas, måste S bearbeta alternativt gå emot LO.