Hur många kommer hinna dö innan våldet tas på allvar

Regeringen hävdar att det dödliga våldet mot kvinnor är en prioriterad fråga för dem, men samtidigt fortsätter det bara att öka.

Rättegångsteckning från förhandlingarna i Hovrätten om mordet på 16-åriga Malin Lindström.

Rättegångsteckning från förhandlingarna i Hovrätten om mordet på 16-åriga Malin Lindström.

Foto: Johan Hallnäs/ TT.

Ledare2022-07-21 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Två typer av dödligt våld ökar i Sverige. Det är det dödliga våldet med skjutvapen och det dödliga våldet mot kvinnor. Trots det hör man mycket mer om gängkriminalitet i jämförelse med våld mot kvinnor i debatten. Vad sänder det för budskap?

I veckan dömdes den 44-årige mannen som 1996 mördade 16-åriga Malin Lindström. Mannen överföll alltså ett ensamt barn, drog ut henne i skogen, våldtog och knivmördade henne – för att sedan komma tillbaka senare för att onanera över hennes döda kropp. För det fick han fem års fängelse.

Hovrätten bestämde strafftiden till fem år på grund av den långa tid som förflutit sedan gärningen och med hänsyn till mannens ungdom vid gärningstillfället (Expressen 19/7). Men hänsynen till Malin då?

Konceptet ungdomsrabatt finns för att långa straff påverkar unga negativt. Det är inte heller ovanligt att långa straff leder till en fortsatt kriminell bana. Men mannen var dock myndig när brottet begicks och är inte ung längre. Rabatter vill man ha på skor, inte när en vuxen man dödat en ett barn. 

Det sänder verkligen ett budskap. I Sverige är gärningsmannen viktigare än offret.

I juni förra året presenterade regeringen ett 40-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Men vad spelar det för roll när gärningsmannen ändå får rabatter.

Mord av kvinnor i nära relationer ökar också enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. 2021 mördades 14 kvinnor i Sverige av någon de hade en nära relation med. Oftast en partner och oftast i hemmet. 

Ett exempel på en av de kvinnor som mördades i sitt hem under 2021 är 31-åriga småbarnsmamman Diane Ingabire. Just nu pågår rättegången där hennes man är misstänkt för mordet.

Diane var i kontakt med både polisen och socialtjänsten flera gånger innan hennes död. Socialsekreteraren bedömde att de inte behövde familjebehandling i kommunens regi eftersom båda bedömdes vara resursstarka och strukturerade. 

Handläggaren på kommunens Relationsvåldsteam skriver i utredningen att Diane ”scorade lågt” på skattning gällande risk för hot och våld i relationen. Kort därefter blev hon mördad (Expressen 18/7).

Polisen och Socialtjänsten måste ta våld mot kvinnor på större allvar. Höj straffet för grov kvinnofridskränkning och avskaffa straffrabatterna. Lägg mer resurser på våldsbrott mot kvinnor så att fler blir uppklarade och inte tar 26 år som i Malins fall. 

Tyvärr är varken Malins eller Dianes berättelser unika. Vi kan aldrig acceptera att kvinnors liv spelar mindre roll än mäns. Dianes mördare är inte dömd än, men låt oss hoppas att det går snabbare än 26 år för henne.