Hur bygger vi utan cementkris?

Vägen från cementas kalkbrott i Slite vid File Hajdar. Här bryts kalk för cementtillverking och här vill Cementa få fortsatt tillstånd att bryta kalk.

Vägen från cementas kalkbrott i Slite vid File Hajdar. Här bryts kalk för cementtillverking och här vill Cementa få fortsatt tillstånd att bryta kalk.

Foto: Karl Melander/TT

Ledare2021-08-10 06:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Nog för att byggvaruhandeln går som tåget eftersom renoveringar och utbyggnader fått en rejäl skjuts av pandemin, men vem hade kunnat ana att cement skulle vara sommarens snackis?

Dessvärre är det inte cementens fördelar som byggmaterial som diskuteras utan risken för brist på cement som följd av situationen på Gotland. När Cementa inte fick sin ansökan att fortsätta bryta kalk från den 1 november behandlad av Mark- och miljööverdomstolen framställdes det dels som en total överraskning för företaget, dels som en nationell kris.

Det är nu tydligt att det fanns tecken att på Cementa hade kunnat förutspå att problem skulle uppstå med ansökan. Flera myndigheter har genom hela processen påpekat att Cementas miljökonsekvensbeskrivning inte varit tillräcklig (DN 4/8). Cementa fick dock rätt i första instans när Mark och miljödomstolen godkände ansökan om fortsatt kalkbrytning i januari 2020.

Situationens potential att utvecklas till en nationell kris är högst reellt. Tre fjärdedelar av all cement som används i Sverige kommer från fabriken på Gotland.

Om Cementas verksamhet upphör innebär det att mellan 200 000 och 400 000 jobb hotas enligt branschorganisationen Byggföretagen (SvD 5/8). Organisationen beräknar även inkomstbortfallet till över 20 miljarder kronor per månad och som en direkt konsekvens kommer redan i november tre av fyra nya bostäder inte kunna byggas.

Men inte bara byggindustrin hotas. Gruvbolaget LKAB är Cementas största kund och använder cement för att klä in gruvgångar när man bryter malm. Bristen på cement kan betyda ett produktionsbortfall på 50–80 procent (DI 23/7).

Det är ohållbart.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) har nu gett uppdrag till utomstående konsulter att granska Byggföretagens konsekvensanalys. Men sedan då?

Att en regering inte ska lägga sig i domstolarnas beslut är en bra ordning. Men att vi ens är i den situationen att regeringen skulle behöva lägga sig i domstolars beslut är en konsekvens av förd politik. 

Hur säkerhetsställer vi att vi har en fungerande råvaruförsörjning? Vad ska gå först, lokal miljöpåverkan eller samhällsnytta? Ett beslut tas om det är miljöfrågan som ska premieras eller utvinning av naturresurser. Helst ska båda dessa mål nås, men det går ju inte alltid. Och det är där politiken kommer in.

Näringsministern borde ha sett problemet tidigare. Det hör till hans jobb. Nu måste en lösning hittas snabbt. Ett industriland som Sverige förtjänar en näringsminister som tar uppgiften på allvar.