Hotet mot Baltikum

Sverige är nödvändigt för att kunna försvara Baltikum i händelse av angrepp.

Sverige är nödvändigt för att kunna försvara Baltikum i händelse av angrepp.

Foto: Johan Hallnäs / TT

Ledare2018-07-18 04:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Från Gotland till Lettlands kust är det inte ens 20 mil. Samtidigt är avståndet mellan våra länder mycket större än det skulle behöva vara. Vi har historiska band som knyter oss samman och mycket gemensamt i övrigt. Men på en av de viktigaste punkterna sviker Sverige – säkerheten.

Sveriges val att stå utanför försvarsalliansen Nato gör de baltiska länder nästan omöjliga att försvara. De är bara att ta en Europakarta och märka ut enbart Natoländerna för att se hur utsatta Estland, Lettland och Litauen är. Sverige är nödvändigt för att kunna försvara Baltikum vid händelse av ett väpnat angrepp.

Sannolikheten för ett angrepp varierar beroende på vem man pratar med. Faktum är dock att Ryssland har tillåtits att komma undan med åtskilliga operationer mot grannländer under det senaste decenniet, varav ockupationen av Krim och det pågående kriget i Ukraina är det grövsta.

Det batteri av hybridkrigsinsatser som Ryssland besitter och bemästrar används fullt ut mot de baltiska länderna. Alltifrån propaganda och valpåverkan till kidnappning av en estnisk säkerhetsagent på estniskt territorium. Hur hög man än bedömer sannolikheten att Ryssland skulle eskalera situationen ytterligare är det knappast någon som utesluter det helt.

Mest utsatt av de tre baltiska länderna är förmodligen Lettland. Till del beror det på att landet ligger mittemellan Estland och Litauen. Skulle Ryssland kontrollera Lettland är den baltiska korridoren avskuren och grannarna isolerade från varandra.

Det behöver heller inte ske genom ett väpnat angrepp, inte ens ett maskerat sådant. Lettland går snart till val. I de senaste valen har partiet Saskaņa, på svenska Harmoni, gått kraftigt framåt och är Lettlands största, om än med liten marginal än så länge. Partiet är den ryska presidenten Vladimir Putins front i Lettland, har makten bland annat i huvudstaden Riga och gör allt för att så splittring i landet. Partiledaren Nils Ušakovs har både arbetat hårt för att mildra sanktionerna mot Ryssland samt varit väldigt tydlig med att han anser att Putin är det bästa alternativet för Lettland.

Partiet gagnas av pengar från ryska oligarker, propaganda med ryskt ursprung samt ett hårt arbete för att tvätta bilden av partiet. Det formella samarbetsavtalet med Putins Förenade Ryssland har sagts upp inför det lettiska parlamentsvalet 6 oktober. Harmoni kallar sig också socialdemokratiskt och försöker rida på etablerade socialdemokratiska partiers trovärdighet. Bland andra Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) används i en av partiets valfilmer. Något som Löfven har både välsignat och lovordat.

Med hjälp av allt detta och mer ser Harmoni ut att kunna göra ett ännu bättre val i oktober än tidigare. Valframgångarnas storlek utgör dock ett påtagligt säkerhetshot mot Lettland. Når Ušakovs makten i riket är det inte otänkbart att han bjuder in Ryssland till Lettland. Ockupationen skulle kunna fullbordas utan att ett enda skott avfyras.

Huruvida Löfven och S alls begriper vad de ger sitt stöd till är högst oklart.