Hot och våld lönar sig?

En hotvåg verkar skölja över landet.

Det hårdare samhällsklimatet märks inte bara i de allra största städerna.

Det hårdare samhällsklimatet märks inte bara i de allra största städerna.

Foto: TT

Ledare2020-11-30 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

En våg av hot och våld riktas mot det offentliga. I en majoritet av landets kommuner har kommunalt anställda blivit utsatta för hot, visar en undersökning av Sveriges Radio Ekot (26/11).

Tyvärr blir skildringar av det här slaget allt vanligare. Ett axplock från den senaste månaden bara i skolans värld förskräcker. I år har nästan 200 fall av hot och våld på skolor lett till sjukskriven personal, meddelade tidningen Läraren (5/11). Och det hårdare samhällsklimatet märks inte bara i de allra största städerna. 

I Varberg och Falkenberg har i år över 250 tillbud mot lärare rapporterats, där en majoritet handlar om hot och våld, skriver Hallands Nyheter (25/11). Och på flera skolor i Borås tvingas rektorer bära överfallslarm (DN 28/10). 

Det allt råare klimatet märks även i andra yrkesgrupper. I Uppsala exploderade i mitten av november en handgranat utanför en polisanställds hem. Enligt Polisförbundet har hot och våld mot polisen ökat sedan 2017, vilket har lett till krav på starkare personskydd (SR 16/11).

En annan utsatt grupp är politiker. Valåret 2018 blev var tredje förtroendevald i fullmäktige utsatt för trakasserier, hat, hot eller våld. För en tid sedan krävde Sveriges kommuner och regioners ordförande, Anders Knape (M), åtgärder (Dagens samhälle 11/11). Tyvärr går det att göra listan ännu längre. Larmrapporter finns om hot och våld som riktas mot många busschaufförer, läkare, bibliotekarier, sjuksköterskor. 

Den råa utvecklingen bör ses i sin helhet och i sina beståndsdelar. Den övergripande bilden är att en hotvåg verkar skölja över landet. Bryts de olika områdena ner lär de bakomliggande orsakerna variera.

Som SR:s kommunenkät ger en bild av finns det en ekonomisk vinning i att hota kommunanställda. En socialsekreterare beskriver för radion att hon har kunnat se ett mönster i nyinflyttade klienters journaler – hot och våld har lönat sig. 

Den som är aggressiv har i andra kommuner fått gynnade beslut och utbetalningar trots att personen i fråga inte hade rätt till det. Och att hot allt oftare kan tas till mot myndighetsutövare lär inte bara återspegla en farlig brottsspiral i samhället. 

Det kan även visa hur mycket pengar som ligger i potten. Att tvinga till sig pengar från det offentliga lär kunna vara långt enklare och mer lukrativt än att råna allt mer säkerhetsomgärdade butiker och banker. Brottslingar plundrar kommunkassan i stället för värdetransporter.

Varför blir då hot och våld allt mer utbrett? En förklaring kan vara att många som i sin tjänsteutövning utsätts för det backar. Och är det i så fall något som ett växande antal lär sig redan i skolan – att hot och våld föder framgång i Sverige.