Nästa år är det valår, och det märks inte minst på regeringens budgetutspel. Olika utgiftsdrivande satsningar lanseras på löpande band för att locka väljare bland dalande opinionssiffror. I det senaste utspelet avsätter regeringen åtta miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska satsningar för att få bukt med den höga arbetslösheten. Av dessa vigs 33 miljoner kronor till att utveckla yrkesutbildningarna på gymnasiet. Enligt regeringen ska pengarna bland annat användas till att anpassa dem utifrån arbetsmarknadens kompetensbehov.
Det är klokt av regeringen att prioritera satsningar på gymnasiets yrkesutbildningar. Idag är det svenska utbildningsväsendet och arbetsmarknaden väldigt akademiserade. Det finns en prestige i att läsa teoretiska utbildningar på universitet eller högskola, medan de praktiska yrkesutbildningarna har lägre status. Samtidigt finns många av framtidens jobb inom just praktiska yrken. Arbetsförmedlingens prognoser ger vid handen att det kommer att finnas brist på bland annat elektriker, snickare och svetsare inom några år – viktiga jobb som är avgörande för att samhället ska fungera.
Många yrkesutbildningar går att läsa på gymnasienivå. Det är bra; det finns inget egenvärde i att studera i åratal innan man kan börja tjäna sina egna pengar och bidra till samhället. Men det kräver också att tröskeln in till gymnasiet sänks. Förra året fick hela 14 procent av eleverna inte tillräckligt höga betyg för att komma in på gymnasiet. Det innebär att de stängs ute från många jobb som kräver gymnasiekompetens. Att inte ha gymnasiebehörighet påverkar inte bara möjligheterna att få bra jobb i framtiden; enligt Folkhälsomyndigheten ökar det dessutom risken för psykosociala problem.
Det kan finnas många orsaker till att betygen faller i högstadiet. Tonåren är en känslig utvecklingsperiod och då kan det räcka att man har det lite struligt hemma, är mobbad i skolan eller har svårt att ta till sig kunskapen så som den lärs ut i just det ämnet för att inte orka upprätthålla studietakten. Låga betyg i högstadiet säger väldigt lite om en persons framtida lämplighet på arbetsmarknaden.
Tack och lov har även regeringen insett detta. Nyligen flaggade utbildningsminister Anna Ekström (S) (SvD 6/9) för att se över den skarpa behörighetsgränsen till gymnasiet. Det vore ett bra komplement till regeringens satsning på yrkesutbildningarna. Det är inte rimligt att femtonårsåldern ska avgöra en människas framtida yrkesliv.