NÀsta Är Àr det valÄr, och det mÀrks inte minst pÄ regeringens budgetutspel. Olika utgiftsdrivande satsningar lanseras pÄ löpande band för att locka vÀljare bland dalande opinionssiffror. I det senaste utspelet avsÀtter regeringen Ätta miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska satsningar för att fÄ bukt med den höga arbetslösheten. Av dessa vigs 33 miljoner kronor till att utveckla yrkesutbildningarna pÄ gymnasiet. Enligt regeringen ska pengarna bland annat anvÀndas till att anpassa dem utifrÄn arbetsmarknadens kompetensbehov.
Det Ă€r klokt av regeringen att prioritera satsningar pĂ„ gymnasiets yrkesutbildningar. Idag Ă€r det svenska utbildningsvĂ€sendet och arbetsmarknaden vĂ€ldigt akademiserade. Det finns en prestige i att lĂ€sa teoretiska utbildningar pĂ„ universitet eller högskola, medan de praktiska yrkesutbildningarna har lĂ€gre status. Samtidigt finns mĂ„nga av framtidens jobb inom just praktiska yrken. Arbetsförmedlingens prognoser ger vid handen att det kommer att finnas brist pĂ„ bland annat elektriker, snickare och svetsare inom nĂ„gra Ă„r â viktiga jobb som Ă€r avgörande för att samhĂ€llet ska fungera.
MÄnga yrkesutbildningar gÄr att lÀsa pÄ gymnasienivÄ. Det Àr bra; det finns inget egenvÀrde i att studera i Äratal innan man kan börja tjÀna sina egna pengar och bidra till samhÀllet. Men det krÀver ocksÄ att tröskeln in till gymnasiet sÀnks. Förra Äret fick hela 14 procent av eleverna inte tillrÀckligt höga betyg för att komma in pÄ gymnasiet. Det innebÀr att de stÀngs ute frÄn mÄnga jobb som krÀver gymnasiekompetens. Att inte ha gymnasiebehörighet pÄverkar inte bara möjligheterna att fÄ bra jobb i framtiden; enligt FolkhÀlsomyndigheten ökar det dessutom risken för psykosociala problem.
Det kan finnas mÄnga orsaker till att betygen faller i högstadiet. TonÄren Àr en kÀnslig utvecklingsperiod och dÄ kan det rÀcka att man har det lite struligt hemma, Àr mobbad i skolan eller har svÄrt att ta till sig kunskapen sÄ som den lÀrs ut i just det Àmnet för att inte orka upprÀtthÄlla studietakten. LÄga betyg i högstadiet sÀger vÀldigt lite om en persons framtida lÀmplighet pÄ arbetsmarknaden.
Tack och lov har Àven regeringen insett detta. Nyligen flaggade utbildningsminister Anna Ekström (S) (SvD 6/9) för att se över den skarpa behörighetsgrÀnsen till gymnasiet. Det vore ett bra komplement till regeringens satsning pÄ yrkesutbildningarna. Det Àr inte rimligt att femtonÄrsÄldern ska avgöra en mÀnniskas framtida yrkesliv.