Drivmedelspriserna stiger i krigets skugga. Under fredagen slogs nya rekord – en liter bensin låg på över 21 kronor och dieseln på nästan 25.
Snart lär vi tänka tillbaka på januari månad, när en liter diesel kostade ”ynka” 20 kronor, med värme och nostalgi.
Tyvärr lär det bara bli värre. Även om EU beslutat om sanktioner, har de i praktiken ännu inte implementerats. Rysk gas flödar in i Europa. Det kan snart ändras. Alla länder är inte lika beroende av rysk gas, men när Tyskland tvingas över sin energiimport kommer det att ge känningar på hela den europeiska marknaden. El- och drivmedelspriserna kommer stiga överallt.
Utöver det lider Sverige fortsatt av huvudvärken vid namn reduktionsplikt. Priset på biodrivmedel lär knappast sjunka under det kommande året.
Den svenska regeringen kan inte kontrollera omvärldens gungningar. Däremot kan den göra något åt de skyhöga skattesatserna på drivmedel. Vi får inte glömma bort i att omkring 42 procent av priset består av skatter – koldioxidskatt, energiskatt och moms. Skatten har dessutom ökat succesivt sedan 1990, vilket beror på att moms införts på såväl produkten som på skatten.
Eller med andra ord: för en full tank diesel, 50 liter, får du pröjsa omkring 1240 kronor. Av dessa försvinner omkring 520 i skatt.
När vanliga människor inte längre har råd att ta bilen och företagens produktionskostnader ökar ohållbart har makthavarna ett val. Antingen införs ekonomiskt stöd till drabbade hushåll, på samma sätt som med elpriset, eller så sänks skatten. Givet regeringens klumpiga hanterande av det förstnämnda är det senare att föredra.