Problemställningen i försvarsfrågan borde handla om att målmedvetet bygga en stark försvarsförmåga. Men i nuläget präglas den snarare av förvirring vad gäller prislappen. När den analysgrupp som skulle reda ut kostnadskalkylerna nu avslutat sitt arbete är det ännu tydligare exakt hur stor oredan har blivit. Men det finns fortfarande ingen entydig beräkning för vad nästa försvarsbeslut kommer att kosta.
Ända sedan riksdagens försvarsberedning i maj 2019 presenterade sin slutrapport, med förslag om försvarsbeslutet för 2021-2025, har det funnits en oenighet om den ekonomiska frågan.
I slutet av förra året tillsatte försvarsminister Peter Hultqvist (S) analysgruppen för att reda ut vilka kostnadskalkyler som fanns och varför de resulterat i olika slutsatser. Till exempel har försvarsberedningen och Försvarsmakten i sina beräkningar intecknat samma ekonomiska tillskott för olika ändamål.
Analysgruppen har bestått av företrädare för Försvarsmakten och politiker från riksdagens samtliga partier. Ett bekymmer har dock varit att gruppen inte officiellt har kunnat beläggas med sekretess och därför inte fått ta del av hemlig information. Ett annat är att den uttalade uppgiften bara har fokuserat på försvarsberedningens och Försvarsmaktens olika förslag, och inte alls på regeringens roll i förvirringen.
Anledningen till att Försvarsmakten ens gjorde en egen kostnadskalkyl var att Hultqvist krävde det, eftersom han inte ville acceptera försvarsberedningens beräkningar. Men i stället för att vänta in myndighetens besked meddelade regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna i augusti att de kommit överens. Försvarsanslagen skulle trots allt höjas enligt försvarsberedningens förslag – sades det.
Men senare framkom att regeringsförslaget bygger på rörliga priser, vilket skulle resultera i ett fyra miljarder kronor lägre tillskott (DN 3/10).
Vad som ännu inte framgått är om och hur regeringen har haft inflytande på hur Försvarsmakten beräknat kostnaderna. I ett inlägg på Facebook (23/2) påpekar Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark att delar av Försvarsmaktens kostnadsantaganden omöjligen kunnat göras utan godkännande från regeringen.
Oavsett vad eller vem som har orsakat oenigheten i försvarsfrågan står det klart att huvudmålet, ett robust försvar, drabbas. För att det inte ska ske måste regeringen och Hultqvist ta ett ordentligt tag om taktpinnen för att få fram ett förslag som riksdagen kan ta ställning till senare i år.
Dessvärre tyder det nuvarande agerandet på att regeringen är mer intresserad av att komma undan så billigt som möjligt, och mindre av att faktiskt finansiera en stabil försvarsförmåga. Inga pengar bör spenderas i onödan. Men en hållbar ekonomi byggs heller inte på att ständigt försöka fuska sig ur kostnadsintensiva beslut. Sådan snålhet leder bara till att det blir ännu dyrare i slutändan.
Agnes Karnatz/SNB