Den nazistiska aktiviteten ökar, framför allt eftersom de lyckats organisera sig i frÀmst Svenska MotstÄndsrörelsen (SMR) och Svenskarnas Parti (SvP), till skillnad frÄn den splittrade rörelse som fanns för nÄgra Är sedan.
Extremistisk aktivitet, sĂ„ ocksĂ„ i nazisternas fall, samlas ofta ortsvis och drivs fram av en hĂ„rd kĂ€rna. SĂ„ skedde i exempelvis Karlskrona under 90-talet dĂ€r Nationalsocialistisk Front, NSF, bildades 1994. Det partiet blev senare Svenskarnas Parti. Skillnaden nu Ă€r att mĂ„nga av de nazister som var aktiva under den förra organiserade nazistvĂ„gen pĂ„ 90-talet har hĂ„llit kvar vid sin övertygelse och fortfarande ingĂ„r i kĂ€rnan kring SvP och SMR. Den drĂ„pdömde Klas Lund Ă€r en sĂ„dan person. SvPs vice partiledare Anders Ărleskog var med och grundade NSF och satt i dess partiledning till dess att partiet upplöstes och bildade det som dĂ„ hette Folkfronten och som senare blev SvP.
Det finns all anledning att agera. 2003 slog Nationella insatsstyrkan till mot SMR och grep dess ledare Klas Lund som senare dömdes för grovt vapenbrott och fĂ€ngelse i sex mĂ„nader. Att det var Nationella insatsstyrkan, den tyngst utrustade polisenheten i Sverige, och inte vanlig ordningspolis eller ens en piketstyrka som slog till sĂ€ger en del om den nazistiska hotbilden dĂ„. SĂ€po bedömde att SMR höll pĂ„ att etablera en âhalvmilitĂ€r styrkaâ och SMR har som Corren/NT rapporterade som mĂ„l att med vĂ€pnad revolution omkullkasta den svenska demokratin. Redan dĂ„ borde allvarligare försök att Ă„tala de gripna för terrorbrott gjorts. Nu verkar de av allt att döma vara försiktigare och förbereder sig med trĂ€ningslĂ€ger inriktade pĂ„ gatustrider snarare Ă€n revolution, av deras egna uppgifter att döma.
Men det finns ocksÄ uppgifter som tyder pÄ att Polisen inte tagit hotet frÄn nazismen pÄ allvar. Inför KÀrrtorpsdemonstrationen var Polisens insatsbedömning minst sagt underdimensionerad. Detta trots att SÀpo enligt egna uppgifter regelbundet underrÀttar Polisen om tÀnkbara hotbilder. Det mÄste Àndras, det fÄr inte finnas nÄgra naiva förestÀllningar om mÀngden vÄld nazister kan tÀnkas ta till.
För att undvika att fler mÀnniskor söker sig till rashetsandets ideologi krÀvs ocksÄ engagemang frÄn nÀrsamhÀllet. FÄr nazismen grogrund pÄ en ort kan de snabbt vÀxa. Skolan, idrottsföreningar och andra civilsamhÀlleliga organisationer kan göra mycket för att skapa en tolerant och vÀlkomnande miljö för att motverka hatiska stÀmningar. Antirasismen mÄste ha sin grund i vardagen. Inte minst för att det nazistiska vÄldet drabbar enskilda som engagerar sig för att andra mÀnniskor ska fÄ det bÀttre. Det kan vara kyrkan som ordnar fika för att vÀlkomna nyanlÀnda eller fotbollsklubben som tar stÀllning för att HBTQ-personer ska ha en sjÀlvklar plats ocksÄ i deras klubb. Ett samhÀlle dÀr enstaka vÄldsverkare kan skrÀmma till tystnad Àr inte ett fritt samhÀlle.
KÀrrtorpsdemonstrationerna Àr ett utmÀrkt exempel dÀr tusentals mÀnniskor slöt upp för att visa sin avsky mot nazismen. Men dÀr visades ocksÄ med all önskvÀrd tydlighet att civila gemenskapsaktioner tyvÀrr mÄste skyddas av ordningsmakten.