Om det värsta händer kanske det är grannen som räddar livet på dig.
För frivilliga som larmas ut via en app blir allt viktigare vid bränder och olyckor, rapporterar P4 Östergötland. Ofta är de på plats innan räddningstjänsten.
Det här verkar också vara framtiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmanat landets räddningstjänster att använda sig mer av frivilliga resurser.
Det finns även ett färdigt koncept för att organisera frivilliga, så kallade civila insatspersoner. De utbildas för att snabbt kunna rycka ut på bränder, hjärtstopp och andra olyckor.
Att människor som bor nära varandra ska hjälpa varandra är bra och gör samhället mer robust. Det är lite samma idé som med hemvärnet – att lokalbefolkningen som känner trakten och finns på plats kan göra mycket för att hålla den trygg.
Utvecklingen är även välkommen för totalförsvaret. Sverige blir mer motståndskraftigt om det finns ett rikstäckande nät av människor som är redo att rycka ut på bränder eller sjukdomsfall.
Det finns dock ett problem med att frivilliga blir allt viktigare för räddningstjänsten. Och det är att allt färre verkar vilja engagera sig mer eller mindre ideellt.
Det tidigare så rika svenska föreningslivet befinner sig i en typ av kris. Många föreningar klarar inte generationsväxlingen och tvingas lägga ner. Än fler kämpar med att få ihop en styrelse.
Vad som ligger bakom det sviktande ideella engagemanget kan det tvistas det om. Men en enkel förklaring är nog att det inte är lika självklart för senare generationer att jobba gratis. Det gemensamma har blivit mindre viktigt och det individuella har uppvärderats.
Ska vi hårdra det har vi gått ifrån att människor under 1900-talet engagerade sig i föreningar för att få fritidsaktiviteter till barnen eller nöjen i bygden. Nu, under 2000-talet, vill vi hellre betala i kronor för samma saker.
Ibland har hoppet väckts om att attityden är på väg att ändras. Efter Rysslands utvidgade anfallskrig mot Ukraina ökade intresset för hemvärnet kraftigt. En ny vår spåddes för samhällsviktiga verksamheter som bygger på frivillighet.
Tyvärr var inte intresset långvarigt. En tredjedel av alla som ansökte om att gå med i hemvärnet 2022 har nu dragit tillbaka sina ansökningar.
Ett problem verkar också vara att hemvärnet och räddningstjänsten inte riktigt har hängt med på att tiderna har ändrats. Det antas fortfarande att människor ska engagera sig frivilligt av omtanke om platsen där de bor. Problemet är bara att många nog inte känner för bostadsorten som tidigare generationer.
Förr var nog människor mer rotade på en plats, eftersom det inte flyttades så mycket. Då kunde släktingar och barndomsvänner bo kvar nära varandra, vilket gjorde att alla kände alla. I dag är det ovanligt. Allt fler flyttar runt under olika delar av livet. Och då finns inte det gamla engagemanget för bygden kvar.
En hoppfull ansats är dock att det här delvis kan komma att ändras, när frivilliga insatser krävs för att rusta inför kris och krig. För när räddningstjänsten bygger upp grupper av frivilliga i hela landet skapas mängder med nya mötesplatser, där människor kan komma samman kring ett gemensamt mål. Det är en ny social infrastruktur som skapas.
Rebecca Stenberg, räddningsforskare vid Linköpings universitet, säger också till radion att det sociala är en viktig bit för personerna som engagerar sig i grupperna – "att man känner att man är en del i någonting".
Fler borde också engagera sig för att göra platsen där man bor tryggare. För ju fler som ställer upp desto bättre rustade är vi, om det värsta händer.