I förra veckan införde Åtvidabergs kommun en finurlig skärpning av de kommunanställdas friskvårdsbidrag.
Maxbeloppet som de anställda kan få dubblas från 1 000 kronor till 2 000 kronor, men i gengäld införs ett villkor så att den anställde måste betala halva kostnaden själv.
Med andra ord: Om man pröjsar 4 000 för ett gymkort går chefen in med 2 000. Samtidigt kan man inte längre lägga en tusenlapp på massage och komma undan helt gratis.
Poängen med Åtvidmodellen är att minska slöseri. Om anställda måste betala hälften själva minskar risken att de bränner bidraget bara för att. ”Vi ser värdet i egen insats”, menade kommunalrådet Thomas Lidberg (S). Det låter sunt.
Moderaternas oppositionsråd Tommy Aarna ville i stället fortsätta langa ut friskvårdspengarna utan några motkrav alls, och dessutom höja bidragstaket. ”Jag känner mig som en sosse”, erkände han.
Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån för personalvård. Vid sidan av lönen får en arbetsgivare betala upp till 5 000 kronor per kalenderår för varje anställds friskvårdande aktiviteter – utan att dra av någon skatt eller lägga på några arbetsgivaravgifter. Jämfört med lön undgår friskvårdsbidraget alltså en smäll på minst 40 procent. Även en vanlig låginkomsttagare kan köpa mycket mer för pengar som slunkit förbi skattesystemet.
Genom undantaget vill staten styra arbetsgivare till att minska lönerna lite och i stället erbjuda friskvårdsbidrag. Anställda som motionerar ordentligt arbetar mer produktivt och kostar mindre för sjukvården.
Men då bör man se till att pengarna faktiskt ökar motionen.
För man vet ju hur det är. När vintermörkret sänker sig och adventsljusstakarna tänds brukar ett välkänt mejl från löneavdelningen rassla ner i inkorgen. ”OBS. Senaste datum att begära friskvårdsbidrag för innevarande år är den XX:e december!”.
Om de anställda måste gå in med egna pengar minskar risken att de då panikköper ett gymkort som sedan bara blir ännu ett sviket nyårslöfte och en onödig kostnad för både arbetsgivaren och skattebetalarna. Gymkedjorna borde inte få gratis pengar i julklapp varje år.
Därför borde alla arbetsgivare införa Åtvidmodellen för friskvård. Den anställde måste kanske inte stå för hälften – en fjärdedel kunde göra susen. Det som sparas kan användas till höjda löner.
På sikt borde Regeringen bygga in Åtvidmodellen i Sveriges skattesystem. Om det nu ska finnas skattefria friskvårdsbidrag är det självklart att de ska riktas till de anställda som faktiskt använder dem till motion.
Principen att inte slösa med bidrag gäller även medelklassen.