Vid tolvslaget på nyårsafton passade många på att avlägga nyårslöften. Att sluta röka, börja träna och tillbringa mer tid med barnen brukar vara klassiker. Löftena syftar till att vi ska bli lite bättre människor än under det gångna året.
Ett nyårslöfte som svenskarna däremot inte verkar avlägga, eller åtminstone inte uppfylla, är löftet att läsa mer. Om detta skvallrar statistiken. Det senaste året har endast var tredje vuxen läst en bok överhuvudtaget (Axess 9/2021).
Att skylla på tidsbrist går inte. Samtidens livspussel är knappast mer komplicerat i dag än för 20 år sedan. En avgörande bov i dramat stavas skärmen. Vuxna svenskar lägger i snitt 3–4 timmar om dagen på att stirra ner i mobilen. Det är en siffra som ökar med 20 minuter varje år (Ingenjören 2/10–2019).
Naturligtvis är det inte lätt att lägga ifrån sig telefonen. En gillamarkering på det snygga kanelbullefotot på Instagram eller att ta sig förbi den svåra nivån i ett mobilspel aktiverar hjärnans belöningscentrum. Vi älskar som bekant snabba dopaminkickar och sociala medier är som skapade för detta. Att läsa en bok kräver däremot kognitiv ansträngning. Den av naturen lata människan väljer det enkla före det svåra.
Än värre är läget för våra unga. Svenska tonåringar scrollar i genomsnitt 4–5 timmar om dagen. Samtidigt läser enbart 8 procent av gymnasisterna dagligen, tre gånger så få som för tio år sedan. Läsförståelsen är sämre än någonsin, vilket de senaste årens Pisa-undersökningar påvisat.
Konsekvenserna av detta torde ej underskattas. Genom att läsa lär vi oss att förstå och tolka vår omvärld. Vi får möjligheten att kliva ut ur oss själva och se sammanhang i ett bredare perspektiv. Men framför allt skapas förståelse för våra medmänniskor, en nödvändighet för att samhällsväven ska hålla ihop. Att detta i sin tur är en grundläggande förutsättning för demokratin får inte heller glömmas bort. Nu skavs dessa förmågor långsamt bort, år efter år.
Det finns en aura av ironi över det hela. Alla tycks vara överens om att barnen behöver läsa mer. 2017 döpte regeringen om höstlovet till läslov. Kommuner satsar på läscoacher och Akademibokhandeln lockar sedan 2011 unga bokmalar med det så kallade Läsborgarmärket. Ändå missar vi det allra viktigaste: hemmets introduktion till böckernas värld. Om barnen aldrig får se sina viktigaste förebilder – föräldrarna – läsa, varför skulle de själva göra det? Barn gör inte som man säger, utan som man gör.
Summa summarum: vuxna borde läsa mer och oftare. Om inte annat, så för att föregå med ett gott exempel till den yngre generationen.