Sverige har alldeles för få fängelseplatser sett till antalet brottslingar. Det har varit ett återkommande problem de senaste åren, men situationen framöver är särskilt allvarlig.
På Skänningeanstalten till exempel trängs idag 300 fångar på en yta dimensionerad för 200. Överbeläggningen har lett till ökade konflikter mellan de intagna och en försämrad arbetsmiljö för de anställda. Under nästa år ska anstalten byggas ut med två avdelningar för att kunna husera ytterligare 100 personer. Lagom till dess lär behovet dock öka ytterligare.
I rapporten ”Kriminalvårdens platskapacitet 2021–2030” beskriver Kriminalvården planer på att bygga totalt 2500 nya fasta anstaltsplatser de kommande 10 åren. Det är 1100 fler nya platser än vad som angavs i förra årets prognos för samma period, och innebär att antalet anstaltsplatser ökar med 55 procent från dagens nivå.
Samtidigt aviserar myndigheten att inte ens dessa 2500 nya platser kommer att räcka för att täcka upp behovet. Medeltalet intagna kommer att öka med 24 procent de kommande fyra åren, huvudsakligen på grund av förändringen av straffrabatterna för unga brottslingar som träder i kraft vid årsskiftet. Gissningsvis kommer det inte att bli bättre när den omtalade mängdrabatten vid flera brott också tas bort. Frågan kommer att utredas under nästa år och redovisas senast i januari 2023. Sammantaget lär dessa båda lagändringar leda till att många fler personer döms till fängelsestraff.
Platsbristen på svenska fängelser kommer troligtvis att bli ett utdraget problem. Kriminalvården skriver i rapporten att både dubbelbeläggningar och tidsbegränsade fängelseplatser kommer att behövas de närmsta åren.
Det ökande antalet intagna kräver inte bara fler fängelseplatser utan även mer personal. Kriminalvården uppskattar att det totala rekryteringsbehovet fram till 2024 är 2 500 årsarbetskrafter. En av utmaningarna, om man läser mellan raderna i rapporten, är den nya sortens brottslingar som sitter inne på svenska fängelser. Kriminalvården menar att ”komplexiteten i klienternas problematik” kräver en viss kompetens och erfarenhet hos de anställda. I klartext är det farligare brottslingar.
Det uppmärksammade gisslandramat på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna för bara några veckor sedan, där två morddömda fångar beväpnade med stickvapen tog två kriminalvårdare som gisslan, visar hur illa det kan gå när säkerheten brister. Det är hög tid att regeringen inte bara skärper straffen utan även ser till att det finns någonstans att göra av alla brottslingar.