”Det kommer att bli värre innan det blir bättre”, var finansminister Elisabeth Svantesson (M) ödesmättade budskap när hon på tisdag morgon presenterade regeringens budgetproposition. Och hon var inte nådig när hon listade alla svarta moln som ligger som ett täcke över Sverige.
Inflationen fortsätter att skena. Prognoserna har försämrats sedan augusti, en mycket kort tid. Samtidigt äntrar vi 2023 med en lågkonjunktur på halsen, där tillväxten befaras bli negativ. Arbetslösheten är fortsatt hög, många har stora bolån och den allmänna stämningen i samhället är pessimistisk.
Puh.
Att vara finansminister i ett sådant läge är ett kamikazeuppdrag. Oavsett hur man vrider och vänder på slantarna kommer det … bli värre. Regeringen har valt att satsa på en försiktigt åtstramande budget för att inte elda på inflationen. En svår balansgång då det i lågkonjunkturstider är kutym med expansiv finanspolitik.
Många borgerliga ideologer blev inte glada. Var är liberaliseringarna, de sänkta skatterna? Timbros vd Benjamin Dousa skriver i en kommentar: ”Budgeten hade lika gärna kunnat läggas fram av en S-regering. Inga reformer. Ingen tydlig inriktning. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt. Vad är poängen med en ny regering i så fall?”
Nej, det blev inte mycket till strukturreformer. Men trots kärvheten finns vissa ljusglimtar.
Försvaret bjuds på ett miljardregn. Upprustningen fortsätter och Sveriges försvarsbudget beräknas uppnå Natonormen 2 procent av BNP senast 2026. Enbart mellan 2022 och 2023 kommer ökningen landa på 13 miljarder kronor. Det är ett styrkebesked.
Den dyra elbilsbonusen försvinner. I stället satsar regeringen på utbyggnad av laddinfrastruktur och en skattereduktion på solceller tillkommer. Frikopplingen av biståndet från BNI sparar flera skattemiljarder.
Högerpartierna borde inte ha lovat allt åt alla under valrörelsen. För det är genant att M:s väljare, vars parti gick till val på att sänka dieselpriset med fem kronor (SD med tio!) får nöja sig med någon enstaka krona. Men sanningen är krass. Finns inte budgetutrymme, ja då finns det inte. Omkring 40 miljarder hade Svantesson att jobba med och det går ju inte att trolla fram mer pengar.
Det är inte heller lätt att genomföra klassisk borgerlig politik när det största samarbetspartiet inte är just klassiskt borgerligt. Att exempelvis a-kassan blir kvar på förhöjda nivåer är knappast något M jublar över, men för att blidka SD fick man bita i det sura äpplet.
Nåväl. Budgeten har åtminstone majoritetsstöd, för första gången på tolv år.