Med anledning av att det i veckan var ett år sedan Ryssland anföll Ukraina har Aftonbladet grävt i olika människoöden som påverkats av anfallskriget (24/2). Både människor som kommit till Sverige och som är kvar i ruinerna av sitt gamla liv i Ukraina. En av dem som är kvar är Anna Korostenska. Anna och jag är ungefär lika gamla och brukade leva liknande liv. Men medan jag lever på ungefär som vanligt har hennes liv gått i kras. Efter att Annas fästman Oleksii blev skjuten vid fronten har hon svårt att veta hur hon ska orka fortsätta. Istället för att vara lyckligt gift tvingas hon leva i ruinen av sitt gamla liv.
Därför blir jag irriterad när jag hör människor klaga på de ökade priserna. Om det betydde Rysslands fall hade jag gärna betalat högre matpriser.
Den 28 februari publicerades insändaren “För dyr mat - tänk om handlare” här i Corren. Insändaren menar säkerligen gott men skriver att priserna i mataffärerna har ökat eftersom handlarna höjt priserna för att göra storvinster “som de själva vill, för att sko sig på sina trogna konsumenter.”
Författaren ber handlarna ha “medkänsla för sina kunder och till motsats som hittills, sänka priserna? Det är ju inte så att handlarna får ta pengar ur sin egen plånbok och betala mellanskillnaden. De går ändå med vinst.”
Jag har väldigt svårt att tro att priserna beror på östgötska ICA-handlares illvilja. Hela Europa står inför samma prisökningar. Europa genomlider just nu en av de tuffaste perioderna sedan andra världskriget.
Bor du i Linköping och sätter dig i bilen nu tar det 26 timmar till Ukraina. Där dör omkring ett tusental soldater och civila varje dag i ett brinnande krig. Samtidigt klagar vi i Sverige på att falukorven blivit dyrare. Såklart! Att bojkotta Ryssland är värt dyrare korv.
Förstå mig rätt, de där extra kronorna kan betyda massor. Jag är student och därav van att jämföra kilopris och titta efter extralappar i affären. Samtidigt behöver det sättas i perspektiv: våra hem är inte sönderbombade och inte heller behöver vi slåss för vårt land. Det skulle göra oss alla gott att stanna upp och få en helhetssyn.
Under andra världskriget fick vi svenskar klara oss på matransoner. Bara för att vi inte måste köa för att få hämta ut bröd med kuponger nu betyder det inte att allt är oförändrat. Bristen av råvaror tar sig alltid uttryck på något vis.
En annan aspekt är att hushållens utgifter för matvaror minskat enormt till följd av bland annat ett öppet Europa. På 1950-talet var 40 procent av hushållens utgifter livsmedel (SCB 2021), 1976 var motsvarande andel 18 procent. Jämförelsevis gick endast 12,6% av hushållens utgifter till matvaror 2021 (Ekonomifakta). Det finns inga siffror för 2023 än men även om matvaror blivit dyrare så har den totala konsumtionsutgiften för matvaror som andel av hushållets inkomst minskat enormt historiskt. Vi äter dessutom mer exotisk och blandad kost än någonsin innan.
Glöm inte nästa gång du är i mataffären att det lika gärna kunde varit din älskade som dog vid frontlinjen. Högre matpriser är ett lågt pris att betala för fortsatt frihet och demokrati i Europa. Det verkliga priset betalar det ukrainska folket.