Kantar Sifo undersöker varje år hur många svenskar som vill fortsätta använda kontanter. Siffrorna från i år visar att åtta av tio svenskar, eller 81 procent, vill kunna betala med kontanter. Det är en ökning med 3 procent sedan före kriget i Ukraina, och en ökning med 13 procent sedan 2018.
Fler människor vill alltså ha möjligheten att använda sedlar och mynt. Men vad spelar det för roll när färre och färre butiker tar emot kontanter?
Kontanter ges ut av Riksbanken och är en laglig betalningsmetod. Huvudregeln är därför att var och en är skyldiga att ta emot kontanter, men det finns undantag.
Undantagen beror på vilka som är inblandade i transaktionen. Den offentliga sektorn kan i ytterst begränsad mån neka kontanter. Men i fall där transaktionen sker mellan enskilda eller mellan en enskild och en näringsidkare, har den andra parten rätt att neka kontanter. Butiker, bussar, restauranger och liknande kan alltså säga nej till din femhundra-lapp. Det ska däremot helst finnas skyltat i lokalen om näringsidkaren bara tar emot kort, så att du som konsument ska kunna välja en annan om du så önskar.
Det finns en dissonans i att konsumenter vill bruka kontanter och butiker inte vill det. Då spelar det ingen roll hur många som vill ha ett samhälle med kontanter, för då går de ändå inte att använda i praktiken.
Särskilt när kontanter har flera egenskaper som digitala betalningsmedel inte har. Kontanter är bra i en kris, det är bra för människor utan smartphone eller Bank-ID och för barn.
Enligt Kantar Sifos undersökning är det personer mellan 65 och 79 år som är mest positiva till kontanter. I denna åldersgrupp vill 90 procent ha kvar kontanterna. Men den största ökningen av kontantpositiva skedde i åldersgruppen 18 till 29 år. I den gruppen vill 72 procent att kontanterna ska finnas kvar, vilket kan jämföras med 56 procent 2018.
Kanske möter kontanter alltså en ljusare framtid trots allt, även om den tekniska utvecklingen går åt ett annat håll. Precis som undersökningen pekar på så har kriget i Ukraina gjort människor mer medvetna om kontanternas fördelar.
Så även riksbankschefen Erik Thedéen. I mars var han i riksdagen och efterlyste en lag för att värna kontanter som betalningsmedel. Att riksbanken går ut med det kan ses som en renässans för kontanten. Thedéen sa att “det bör lagstiftas så att man kan använda kontanter för samhällsviktiga och personviktiga inköp. Om vi inte gör det tar vi ett aktivt beslut som innebär att kontanter inte kan användas på några års sikt” (Dagens industri 14 mars).
Idag görs blott nio procent av alla köp med kontanter, så riksbankschefens prognos låter inte långsökt. Digitala alternativ är bra på många sätt. Det minskar rånrisken, särskilt för personal som hanterar stora mängder kontanter. Digitala pengar minskar dessutom risken för penningtvätt och liknande organiserad brottslighet.
Om man blir rånad kan man spärra kortet, man slipper växla pengar om man ska utomlands, det är smidigt, man kan lätt skicka pengar mellan privatpersoner – ja den tekniska utvecklingen har fört med sig mycket vi inte ska ta för givet.
Men ett samhälle med en mer öppen inställning till kontanter stoppar inte det digitala alternativet. Riksbankens uppmaning leder förhoppningsvis fram till en bra lag. Kontanter är ett bra och viktigt alternativ. Fler butiker och banker borde ta emot kontanter, inte minst för att locka till sig den konsumentgruppen.