Vi står inför ett Lehman Brothers-ögonblick för energimarknaden. Om inget görs kan hela marknaden kollapsa, varnade Finlands finansminister Mika Lintila (4/9). Även i Sverige var tongångarna allvarliga. Finansminister Mikael Damberg hävdade att energisektorn befinner sig i en krigsekonomi (4/9).
På en extrainkallad presskonferens presenterade Damberg tillsammans med finansmarknadsminister Max Elger ett krispaket på 250 miljarder kronor i kreditgarantier för elproducenter. En liknande åtgärd lades fram av den finländska regeringen på motsvarande drygt 100 miljarder svenska kronor.
I fredags meddelade det ryska gasbolaget Gazprom (2/9) att leveransen av gas till Europa inte skulle återuppta som planerat. Det är ett sätt för Ryssland att sätta press på de europeiska länderna. Mycket riktigt medför den förlängda bristen på gas nya problem på energimarknaden.
För att skapa långsiktig trygghet brukar köpare och säljare komma överens om energipriset långt i förväg, genom obligationer. Vissa producenter lovade att sälja till ett pris som var rimligt för kanske ett år sedan. Har säljaren tillgång till billig el såsom vatten- eller kärnkraft spelar det mindre roll. Men om den är beroende av gas måste företaget köpa in gas till dagens priser men sälja till de gamla priserna enligt avtalet.
De höga och volatila priserna har skapat osäkerhet. Därför kräver nu själva börsen, Nasdaq Clearing, att alla som handlar måste höja sina säkerhetsinsatser. Det är detta som har orsakat problem för många elproducenter och elhandlare. Trots att de egentligen har god ekonomi, och kommer få intäkter senare då obligationerna går ut, har de inte tillräckligt med pengar att betala säkerheten nu. I så fall riskerar hela börsen att gå omkull.
Att de svenska och finländska regeringarna agerade i detta läge var därför inte konstigt. Kanske finns det kortsiktigt inget annat att göra, för att i grunden solida företag inte ska behöva gå i konkurs. Men det är inte säkert att kreditgarantier är rätt lösning långsiktigt.
Det riskerar att skicka en signal att staten alltid är redo att rädda företag undan riskabla investeringar. Därför lät faktiskt den amerikanska regeringen Lehman Brothers gå i konkurs år 2008, för att statuera ett exempel. Därtill bör enskilda räddningspaket följas av större reformer, för att undvika liknande krissituationer i framtiden.
Samtidigt kan man inte heller komma runt att problemet hade varit avsevärt mindre, om Sverige och Europa haft god tillgång till stabil, fossilfri baskraft. De som beslutade att avveckla kärnkraften bör också hållas ansvariga. Ett sådant exempel kan statueras av väljarna den 11 september.