"Filmer är svårare att förfalska än skrivna budskap"

Mathias Bred intervjuar författaren Lars Wilderäng.

Lars Wilderäng.

Lars Wilderäng.

Foto: Pexels/Privat

Ledare2022-03-08 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Under det pågående kriget i Ukraina är det många som följer händelseutvecklingen via sociala medier. En av de mest uppmärksammade svenska källorna är författaren och bloggaren Lars Wilderäng.

Varför tror du att så många letar nyheter på nätet?

– I det här läget är det väldigt kaotiskt och många människor vill förstå vad som händer. Ett fullt krig i Europa är inget vi har sett sedan andra världskriget. Jag tror den stora efterfrågan på nyheter beror på att man känner sig lugnare när man har kunskaper om läget. Oro baseras ofta på att man inte vet vad som pågår. Även om nyheterna är hemska är det bättre att veta.

Vad är viktigt att tänka på om man letar information på nätet?

– Om man ska följa sociala media måste man alltid försöka bedöma om källan är trovärdig. Har till exempel källan haft rätt tidigare? Filmer är svårare att förfalska än skrivna budskap, men även med filmer behöver man fråga sig om platsen och om tidpunkten är rätt. Första dagen visste man att filmer var nya. Nu kan de återanvändas och påstås visa något annat. Sedan måste man också titta på vilken sida är det som visas? Är det ryssar eller ukrainare. Det kan vara lätt att förväxla.

Följer du själv vanliga svenska media?

– Svenska media och annan etablerad media är hopplöst efter och kommer inte med någonting nytt, ur mitt perspektiv. Det finns förstås journalister som kan mer än mig. Men det finns också många som har svårt att sålla bland informationen. Det tar också längre tid för etablerade media att göra klart nyheten. Jag har ett bra kontaktnät i Ryssland, Ukraina och i den svenska försvarsmakten. Och jag följer olika trovärdiga konton med så kallad open source intelligence.

Är du förvånad över händelseutvecklingen i Ukraina hittills?

– Jag var förvånad över att anfallet skedde så fort utan förbekämpning. När till exempel USA anföll Irak föregicks det av lång tid av flyganfall. Nu sköt ryssarna lite pliktskyldigt ett ganska begränsat antal robotar, sedan gick Kreml ut och hävdade att de slagit ut Ukrainas luftförsvar, vilket man uppenbarligen inte lyckades med. Därefter rullade man in över gränsen i tron att man skulle tas emot som befriare och att ukrainarna skulle ge sig. Vad man gjorde var att stoppa in handen i bikupan.

Hur tror du att kriget kommer att sluta?

– Jag har ingen aning. Ingen kan göra mer än spekulera. Men jag har väldigt svårt att se hur Putin nu ska kunna få snabbt avslut. Hur ska han kunna beordra ukrainarna att lägga ned vapnen? Mycket av försvaret är inte organiserat uppifrån utan sker spontant. Ryssarna har inte heller tillräckligt med trupp för att ockupera Ukraina. Där man haft framgångar lyckas man inte hålla sina försörjningslinjer.

Jag tror att Putin som många diktatorer omger sig med dåliga rådgivare som säger vad han vill höra. Han trodde att det skulle gå snabbare och att Ukraina skulle ge sig. Nu kan det gå på lite olika sätt. Antingen blir det en ny låst konflikt med skyttegravskrig som kan hålla på i åratal. I värsta fall blir det en prestigefråga för Putin och han sätter in taktiska kärnvapen. Men jag tror inte att Ukraina kommer att falla. Förhoppningsvis ser vi början på slutet för regimen i Ryssland.

Lars Wilderäng driver bloggen Cornucopia och twittrar som @cornubot.