Coronakrisen har på en del håll ökat spänningen mellan bofasta och fritidsboende. Det finns en rädsla att utomsocknes som besöker sommarhuset eller fjällstugan i påsk kan dra med sig coronaviruset. Den konflikten kan bara överkommas med sunt förnuft.
Regeringens coronastrategi är i mångt och mycket att vädja till medborgarnas egna ansvar. Att människor ska göra det moraliskt rätta utan tvingande lagstiftning. Troligen är det också därför som regeringen inte stoppar färjetrafiken till Gotland, enligt det besked som infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) gav under fredagen.
Däremot uppmanas alla att hålla sig hemma. Sådana vädjanden kan även ses på andra håll, som utanför Västervik. Där hade skylten ”Välkommen till Loftahammar” kompletterats med orden ”Men inte nu, vänd, åk hem” (Västerviks-Tidningen 31/3).
Föga förvånande har stockholmare närmast blivit en synonym för fritidshusägare som kan ha corona. Till och med infrastrukturministern har sagt sig vara glad över att ”stockholmare” bokat av sina resor till Gotland (TT 3/4). Men det är såklart långt fler som riskerar att sprida corona.
Även om statistik inte säger allt är Östergötland det län som i förhållande till folkmängden har flest konstaterade coronafall i landet (Corren 3/4). Det gör Linköpingsbon, som på väg till stugan i Värmland går in på McDonald's i Kristinehamn, till en lika sannolik smittspridare som någon från huvudstaden. Men det är egentligen också boråsaren som stannar för en kaffe på A6 i Jönköping, på sin väg mot släktgården utanför Luleå. Så oavsett var resan går krävs försiktighet och allra helst bör alla hålla sig hemma.
Det är samtidigt svårt att generalisera moraliserandet. Den som lämnar storstaden utan symptom, har mat och allt annat som krävs för flera veckors planerad isolering i fritidshuset bör inte hindras. Att åka till fjällen för trängsel i liftköer och på fester är väsensskilt.
Däremot blir det mer komplicerat om de personer som flyr stan för fritidshuset kräver service av den kommun de kommer till. Det är inte rimligt att en liten landsbygdskommun i det här pressade läget tvingas lägga resurser inom hemtjänsten på omvårdnad av personer som inte är skrivna eller har betalat skatt på orten.
Dessutom är det långtifrån säkert att sjukvårdkapaciteten i länen är anpassade för att fritidshusen fylls. Det finns också en stor fara att många är symptomfria när de åker men sedan insjuknar. Då riskerar belastningen bli stor i många regioner samtidigt.
Kortsiktigt bör påskfärden ställas in. Resor får göras från tevesoffan, världsomseglingar i badkaret.