Självklart är det i sak bra med ett nytt statsbidrag så att skolor kan söka extra pengar (3/3). Som skolminister Lotta Edholm (L) konstaterar saknar många skolor tillräckligt många fysiska läroböcker, trots att de är centrala för inlärningen. Ändå är nyheten snarast deprimerande. Att det alls ska behövas specialbidrag för att eleverna ska få varsin lärobok per ämne, är ett utbildningsmässigt fattigdomstecken.
Av en slump skickades bara dagen innan (2/2) Skolverkets förslag på ny digitaliseringsstrategi för skolväsendet på remiss. Uppdraget tillsattes av den föregående S-regeringen och inga förändringar i direktiven tycks ha skett sedan regeringsskiftet. Det märks på resultatet.
Skolverket föreslår två mål för strategin: att barn ska utveckla digital kompetens och att digitaliseringens möjligheter ska användas inom skolväsendet. Båda bör dock starkt ifrågasättas. Skolans uppgift brukar generellt sett vara att lära ut kunskaper som barn inte annars skulle ha tillägnat sig. Digital kompetens får sägas vara något som alla barn lär sig hemma, då alla har tillgång till mobiltelefon och någon form av dator eller surfplatta.
Skolverket tycks dock fortfarande leva i 90-talet. ”Inom förskolan handlar det om en första kontakt med digital teknik”, står det i ett närmast världsfrånvänt stycke. Tyvärr är det få barn som möter en skärm för första gången i förskolan. Och om det nu vore så, måste det verkligen åtgärdas? Annan digital kompetens som nämns är att undvika näthat och bedrägerier. Förvisso goda föresatser, men det är knappast skolans uppgift att lära ut.
Den enda relevanta kompetensen handlar om källkritik och informationsinhämtning. Men det enda sättet att vara källkritisk är att själv ha en god uppfattning om vad som är sant och inte. Det kräver alltså att eleverna redan har fått god undervisning i andra ämnen. Därtill blir såväl källkritik som förmågan att söka information på ett systematiskt sätt, relevant först i slutet av högstadiet och i gymnasiet.
I undervisningen dessförinnan är det numera väl känt att digitala verktyg är sämre för inlärningen. Förutom problemen med distraktioner, minns eleverna bättre av att skriva för hand än på dator och de lär sig bättre av en väldisponerad och pedagogisk lärobok än av att söka på Wikipedia.
Ändå tycker Skolinspektionen att lärare ska göra ”medvetna val” om hur digitala verktyg ska användas i undervisningen. För det måste de få relevant ”didaktisk kompetens” genom fortbildning. Med tanke på skolans många andra problem vore detta ett slöseri av både lärarnas och skolledningens tid och resurser.
Lotta Edholm har tidigare kritiserat digitaliseringen och aviserat förändringar (SvD 12/12-22). Några extra miljoner är dock knappast tillräckligt. Skolan behöver ändra utgångspunkt så att digitalisering inte är norm utan undantag.