Gängbrottsligheten har av förklarliga skäl blivit en het valfråga. I nyheterna kan man nästan dagligen läsa om skjutningar eller sprängningar runt om i landet. De är inte begränsade till kriminella miljöer utan spiller över på samhället och drabbar vanliga hederliga människor som blir skrämda, skadade eller till och med dödade.
Utan tvekan behövs kraftfulla åtgärder från regering och myndigheter för att få bukt med denna våldsvåg. Men gängvåldet är inte Sveriges enda problem, och att bortse från alla andra reformbehov och bara fokusera på brottsbekämpningen är en kortsiktig strategi. För när buset väl är borta från gatorna behöver resten av samhället också fungera. Och en förutsättning för ett fungerande samhälle är ett bra företagsklimat.
Detta gäller i synnerhet i post-pandemitider. Sveriges bruttonationalprodukt föll med 2,6 procent förra året. Avsevärt mindre än många andra europeiska länder med hårdare restriktioner, men ändå en märkbar effekt av pandemin. Arbetslösheten steg till 8,6 procent under 2020, samma nivå som efter finanskrisen. Både produktionen och konsumtionen störtdök. I Östergötland blev 13,5 procent av alla anställda i näringslivet korttidspermitterade som en konsekvens av pandemin. Det motsvarar nästan 19 000 personer.
Därför är det oroväckande att så få partier talar om näringslivet och företagens villkor. Socialdemokraterna talar förvisso om jobbsatsningar, men nämner inte särskilt mycket om att det är växande företag som skapar nya arbetstillfällen. Bortom investeringar i infrastruktur och fler gruvor finns begränsad förståelse för vilka reformer som behövs för att företag ska kunna växa och anställa fler.
Moderaterna har av hävd en bättre uppfattning om näringslivets behov. Elisabeth Svantesson (M), partiets ekonomipolitiska talesperson, presenterade nyligen en rad reformer för att främja företagande. Mest lovande är förslagen om skatteundantag för nystartade företag och minskad regelbörda. Moderaterna har till och med en siffra – företagens administrationskostnader ska minska med 30 procent.
Det är en bra ambition. Enligt en rapport från Tillväxtverket från 2018 hade företagens årliga administrativa kostnader ökat med i snitt 1,2 miljarder kronor per år sedan 2013, så det finns pengar att spara in här. Varje krona som inte går till pappersarbete kan i stället investeras i till exempel bättre tekniklösningar och fler anställda. Det är en reform som skulle bidra till ett starkare samhälle även när de omedelbara trygghetsproblemen väl är lösta.