Läget på den internationella energimarknaden pekar på att vi bara sett början på de höga el- och bränslepriserna. Sverige kommer dessutom drabbas hårdare än många andra västländer.
Energiminister Khashayar Farmanbar (S) kallar det höga dieselpriset för en ”viktig signal” och menar att detta ska styra om till ökad produktion av fossilfritt bränsle. Det finns två problem med ministerns analys och önskemål. För det första är fossilfritt bränsle ännu dyrare än fossilt. För det andra har vi brist på biodrivmedel.
Största ingrediens i den HVO (fossilfri diesel) vi förbrukar i Sverige är slaktrester. Något vi lider brist på. I Malaysia och Indonesien har arbetskraftsbrist och råttor som ätit upp skörden gett brist på palmolja, och världsmarknadspriset är det högsta på 13 år.
Dåligt väder riskerar att minska sydamerikansk sojaskörd med 15 till 20 miljoner ton, motsvarande fyra till sex procent av den globala volymen. Till detta ska läggas brist på gödsel för kommande odlingssäsong, samt att nordamerikansk majsetanol har svårt att nå raffinaderierna. Den fossilfria olja energiministern vill köra fordonen på finns helt enkelt inte. Bristen ger dessutom högre pris på mat.
Läget på elmarknaden är ungefär detsamma med brist hos stora ekonomier. Indien har under vintern kört sina kolkraftverk med så små lager att de bara räcker för tre dagars förbrukning. Indonesien har infört exportstopp på kol för att inte själva råka ut för brist. Ett beslut som fick priset att stiga hos landets största kund Kina. Även oroligheterna i Kazakstan drabbar Kina som köper mycket av landets olja och gas.
Med stigande priser på energi och mat i stora ekonomier riskerar läget på energimarknaden att skapa en perfekt storm med ökad inflation i ett läge där det inte går att höja räntorna. Sverige är därför ett av många länder som måste ändra sin energi- och miljöpolitik radikalt.
Mänskligheten har just nu inte råd att göra energi av mat. För att inte skapa ett otroligt problematiskt ekonomiskt läge måste vi helt enkelt öka såväl mängd som andel fossil energi. Må vara att det är ett svårsmält konstaterande men det är bara att tugga i sig. Det är dessutom vi själva som genom kortsiktig energi- och näringslivspolitik försatt oss i den här situationen.
Sverige har ett ansvar att inte fortsätta röra till det på energimarknaden och i världsekonomin. Det ansvaret är att inte göra energi av mat, tillfälligt nyttja fossila bränslen och bygga ut kärnkraften.